Mordmisstänkt var fri efter fängelsedom: ”Inte rättvist att säga att domaren gjorde fel”
Det har väckt starka reaktioner att en av de två män, som nu sitter häktad misstänkt för mordet på funktionsnedsatte Ulf Sandberg i förra veckan, dömdes till fängelse i två år och nio månader för grovt narkotikabrott i somras, men inte häktades av tingsrätten. Barometern-OT berättade om det redan på måndagen.
Men går det att säga att tingsrätten gjorde fel som lät 27-åringen vara på fri fot efter fängelsedomen? Det tycker inte Johan Henningsson, som var åklagare i narkotikamålet mot 27-åringen och yrkade på att han skulle häktas.
– Om du skulle sätta tio olika domare inför samma beslut så tror jag att i varje fall hälften skulle fatta samma beslut. Det är svårt att säga att det finns ett rätt och fel där. Den aktuella rådmannen är en erfaren och omdömesgill domare så att påstå att hon skulle ha gjort nåt fel, det är inte rättvist, säger han och förklarar varför han yrkade på att 27-åringen skulle häktas i väntan på att avtjäna sitt straff i somras.
– Det var utifrån hur hans belastningsregister såg ut och vad frivården hade skrivit om hans personliga förhållanden och vad de rekommenderade. Jag menade att det fanns risk för att han skulle återfalla i brott. Men då tänkte jag i första hand på allvarlig narkotikabrottslighet, inte att han skulle börja begå våldsbrott som har skett i det här fallet, säger han.
27-åringen förekommer under tio avsnitt i belastningsregistret och är mestadels dömd för stölder och narkotikabrott. 2016 dömdes han för grov misshandel. Det är det enda grova våldsbrottet han är dömd för.
Så här skriver tingsrätten i domen från juli i år angående häktningsbeslutet av 27-åringen:
”Tingsrätten konstaterar att XX inte efter det att han försattes på fri fot gjort sig skyldig till nya brott. Tingsrätten finner till följd därav inte att det kan anses att det föreligger sådan risk för fortsatt brottslighet som nu motiverar häktning. Beträffande den andra grunden, att XX döms för brott med minimistraff som uppgår till två års fängelse, ska häktning ske om inte skäl för häktning saknas. Då XX för drygt ett år sedan försattes på fri fot trots att han var misstänkt för samma brottslighet finner tingsrätten inte att det finns skäl att nu häkta honom på denna grund. Åklagarens yrkande om häktning ska därför lämnas utan bifall”.
Det blev en långdragen utredning där det grova narkotikabrottet begicks i november 2020. Då häktades också 27-åringen, men i maj 2021 ansåg sig åklagaren tvungen att släppa honom plus medmisstänkt på fri fot på grund av att det tog lång tid att få analyssvar från NFC (Nationellt forensiskt centrum). Han sa då till Barometern-OT:
– Även om det finns risk för fortsatt brottslighet så måste jag släppa dem. Det är inte proportionerligt att någon som kanske döms till två–tre års fängelse ska sitta häktad så länge.
Det dröjde till juni 2022 innan åtalet kom. Då satt den medmisstänkte häktad igen på grund av misstanke för ny grov narkotikabrottslighet. Men 27-åringen var på fri fot när tingsrättsförhandlingen hölls. Han dömdes sedan till fängelse i två år och nio månader för grovt narkotikabrott.
Åklagare Johan Henningsson förklarar vad som krävs för att förbli häktad/häktas efter dom i väntan på ett fängelsestraff som är längre än två år.
– Du har den obligatoriska häktningen med två-årsregeln. Men den är inte självständig. En del tror att om man höjer straffen så blir folk automatiskt häktade för att det är ett straffvärde på två år. Men det är inte så vår lagstiftning ser ut. Utan det krävs att det finns ett annat häktningsskäl också. Sedan behöver det inte vara lika starkt som om det hade stått självständigt, säger han.
De tre häktningsskälen som finns är risk att den misstänkte lämnar landet (flyktfara), försvårar utredningen (kollusionsfara) eller fortsätter att begå brott (recidivfara).
Rådmannen, som dömde i det aktuella narkotikamålet, förklarar hur hon resonerade.
– Det finns en presumtion för att man ska vara häktad om man döms till fängelse i längre än två år. Han hade suttit häktad en längre tid och sedan hade man funnit att det inte fanns häktningsskäl längre och släppt honom. Då tyckte inte jag att det hade kommit några nya omständigheter som gjorde att han måste vara häktad, säger hon.
Om man döms till fängelse i mer än två år – hur ofta släpps man då i väntan på att avtjäna straffet?
– Oftast häktas man. Och hade det i det här fallet inte varit så att han hade släppts emellan så hade han förmodligen varit häktad efter domen. Men det vet egentligen inte jag, men jag gjorde den här bedömningen då.
Frivården bedömde att det fanns ”förhöjd återfallsrisk” för 27-åringen i ett yttrande bara en månad före domen kom. Hur mycket hänsyn tar rätten till det i sin bedömning?
– Vi tar hänsyn till allt som kommer fram, men det kom inte upp speciellt. Och jag kommer inte ihåg i detalj. Jag gjorde den bedömningen på det underlag som fanns och det var ingen som överklagade det beslutet då. Det är jättetråkigt att det har hänt något nu, men vi vet aldrig när vi har ett mål om vederbörande går direkt ut och gör något nytt, säger hon.
Under onsdagen JO-anmäldes Kalmar tingsrätt kring ärendet, enligt pressansvarig på Justitieombudsmannen.
