Hjärnskakningslarmet: ”Spelarna gamblar med sina karriärer”

Thomas Endler har mångårig erfarenhet av rehabilitering av hjärnskakningar inom idrotten, i synnerhet inom ishockey. De sista åren har problemen med hjärnskakningar blivit allt större.

Endler är legitimerad kiropraktor och driver en klinik i centrala Stockholm och har jobbat med idrottsskador sedan början av 80-talet. Kliniken har i dag 25 anställda, med kiropraktorer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietister. Hans första sportsliga uppdrag var i Södertälje SK. Sedan dess har han varit en del av såväl Frölunda, Malmö Redhawks som AIK. Han har även deltagit i två olympiska vinterspel, som medicinsk personal.

För ett antal år sedan började han intressera mig för problematiken kring hjärnskakningar.

– Som kiropraktor har den neuromuskulära grunden alltid varit central. På senare år har en gren av neurologin utvecklats som kallas funktionell neurologi. Det är väl det som är den stora nyheten på den här arenan kan man säga, berättar Thomas Endler och fortsätter:

– Det är en pågående utveckling som går framåt med stora steg. Just nu går jag ett program över ett år som sker via livestream från USA, där vi går igenom det senaste inom forskning, diagnostik och behandling av besvär som uppkommit i samband med hjärnskakning

Vad är det senaste just nu?

– Med korrekt utformad rehab går det att påverka återhämtningen av delar av hjärnans funktioner på ett positivt sätt. Det finns olika redskap till hjälp. Bland annat en ”Eyetracker”. Det är en dator som läser av ögats rörelser med hjälp av infraröda ljusstrålar, när ögat följer det som händer i datorn. Bland annat utifrån det, kan man ställa en diagnos, och från detta utarbeta rehabövningar.

– Genom att läsa av olika ögonrörelser kan man läsa av mycket kring hjärnans funktioner.

I Barometern-OT:s intervju med före detta Kalmar HC-målvakten Robert Hestmann berättade han om sin kamp tillbaka till livet igen. Hestmann har besökt Endler och det var till stor del det som gjorde han började hitta ljusglimtar i sin tillvaro igen.

– Han fick exempelvis olika hemläxor med bland annat balans och koordinations övningar, kombinerat med olika ögonrörelser, och även vissa räkneuppgifter. Man börjar med enklare övningar och sedan kopplas fler övningar samman för att påverka flera delar av hjärnans funktioner, förklarar Endler.

Huvudskador har blivit allt mer uppmärksammat de senaste åren. Vad är din bild av det – och vad beror det på?

– Definitivt. I och med att farten på isen har ökat så pass mycket har omfattningen av skador också ökat. Ökar man farten med 20 procent blir det en enorm effektskillnad och där är vi nu.

Endler väger orden innan han fortsätter:

– Sedan är det så att innan du får din första smäll mot huvudet har du ganska bra koll på vad som händer och sker på en hockeyrink. Efter den första smällen kan sinnena bli försämrade, och hjärnans förmåga att uppfatta farorna blir nedsatt. Man kan ha tur och inte få någon mer smäll på ett bra tag, och då får hjärnan möjlighet att återhämta sig, men det är inte alltid säkert att sinnena och funktionen återställt sig helt. Får man dessutom flera smällar mot huvudet kan en liten smäll få väldigt stor effekt.

Vad händer när du får en smäll mot huvudet?

– Dels får du en rent mekanisk påverkan av det fysiska våldet, det vill säga att hjärnan skakar till mot insidan av skallen. Dessutom blir även nervcellerna påverkade på ett kemiskt plan där cellväggarnas egenskaper blir förändrade. Därigenom svullnar nervcellen och blir inflammerad. Detta leder till funktionsnedsättning som kan visa sig på olika sätt. Till exempel huvudvärk, illamående, yrsel, extrem trötthet. Även depression. Du får även en whiplasheffekt på huvud och nacke, som också måste omhändertas, vilket är viktigt i rehabiliteringen.

I USA, i synnerhet i NFL och NHL, pratar man om CTE, vilket betyder Chronic Traumatic Encephalopahy. Något man kan drabbas av vid upprepade smällar mot huvudet. I Sverige undersöker man inte hjärnor i samma omfattning som i USA, berättar Endler.

– Det är någonting man kan se på människor efter att de avlidit. Då kan man konstatera CTE. I NFL eller NHL är det idrottare som under flera års tid utsatts för hjärnskakningar. I NHL finns det slagskämpar som får upprepade knytnävsslag mot huvudet och förr var det deras jobb. Säg att de spelar 70 matcher under en säsong och de slåss i hälften av dem. Det blir väldigt mycket påverkan på hjärnan.

Borde man börja undersöka hjärnor på samma sätt i Sverige?

– Det finns säkert ett visst mörkertal i Sverige om man börjar titta på det. Om det är så att andra saker föreligger, till exempel självmord, demens och depression i ett tidigt stadium i livet, efter en karriär som innefattat frekvent våld mot huvudet, borde man kanske undersöka för CTE, efter individens frånfälle.

SHL-laget IK Oskarshamn tog inför förra säsongen hjälp av Thomas Endler. Han undersökte då ungefär hälften av spelarna i laget.

– Utifrån det hittade jag vissa avvikelser som kunde åtgärdas.

Hur gör man det?

– Dels gjordes en manuell neurologisk undersökning, samt en undersökning med hjälp av en Eyetracker. Utifrån de fynd som gjordes skapades ett rehabprogram med övningar, liknande de som Robert Hestmann gjort. Målsättningen är att vid en uppföljande undersökning inte hitta några avvikelser.

En annan som fick hjälp var förre IK Oskarshamn-backen Oskar Nilsson efter den våldsamma smäll han drabbades förra säsongen.

– Endler var en av de få som ville börja jobba så tidigt som möjligt. Jag kunde inte gå upprätt, men ville få hjälp. Jag åkte till honom, fick program och övningar. Sedan var det mycket koordinationsövningar. Hans hjälp var livsviktig för mig, utan honom hade jag aldrig varit tillbaka så tidigt, säger Nilsson.

Thomas Endler tar vid och uttalar sig kring Växjö Lakersspelaren Brendan Shinnimins tackling mot Nilsson.

– Den smällen var helt förkastlig och jag är helt bedrövad över hur man hanterade det ärendet. Den var helt respektlös… Oskar Nilsson var helt försvarslös, mitt på banan. Sådant måste vi komma bort ifrån, säger Endler.

Vad ska man göra åt den här problematiken med hjärnskakningar?

– En viktig del är att jobba rent förebyggande. Min upplevelse i både allsvenskan och SHL är att alla blivit så pass medvetna om att man har ett ansvar för sin nästa. Nästa gång kanske man själv är den som blir drabbad. Spelarna gamblar med sina karriärer. Sätt inte en tackling i ryggen till exempel. Problematiken finns fortfarande där, men det ser bättre ut – man är mer medveten. Sedan har ledarna ett väldigt stort ansvar att stävja det.

Hur stort är problemet skulle du säga?

– Det är svårt att säga, men det är ett stort problem i dag. Det är oerhört viktigt för idrotten att vi kommer till rätta med det här problemet. Det kommer underlätta för nyrekrytering av ungdomar som ska spela hockey i framtiden.