Birgitta Hultman: ”Mer förvånande att fler inte höjer”

Kommunala och regionala skatter betalas av alla, till skillnad från statsskatt och olika konsumtionsskatter, där man kanske kan styra sin konsumtion efter tjockleken på den egna plånboken. Till exempel slår höjd alkohol- och tobaksskatt mot dem som konsumerar, och som kanske tycker att det är värt priset, medan andra kan avstå.

I dag kom beskedet att Region Kalmar län höjer skatten med 49 öre. Det var ingen blixt från en klar himmel, de ekonomiska larmen har duggat tätt den senaste tiden. Det är heller inte särskilt förvånande att kommuner som Emmaboda, Mönsterås och Mörbylånga höjer med mellan 50 och 80 öre.

Tvärtom. Det är mer förvånande att de övriga nio kommunerna, som Borgholm, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby och Kalmar, har sagt att de inte ska höja. Inte än i alla fall.

Jag bor själv i Mörbylånga kommun och intervjuade för bara några veckor sedan ledarduon Matilda Wärenfalk (S) och Anna-Kajsa Arnesson (C). Då lovade de att inte skära ner mer i omsorg, vård och skola, men sa inget om skattehöjning.

Det beskedet kommer nu, bara några dagar efter att regeringen lagt sin budgetproposition, där landets kommuner sammanlagt får dela på fem så kallade välfärdsmiljarder. Anslagen beräknas efter folkmängd, så i länet får Kalmar mest med 23,5 miljoner och Högsby minst, 2,1 miljoner. Dessutom får Nybro, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Torsås och Högsby några extra miljoner för högt flyktingmottagande.

Kalmars kommunalråd Johan Persson är en maktfaktor i det socialdemokratiska kommun-Sverige. Han sitter i partistyrelsen, har nära kontakter med statsminister Stefan Löfven och sitter i SKL:s beredning för samhällsbyggnad.

Ändå har han svårt att få gehör för argumentet att kommun-Sverige behöver dubbelt så stora generella statsbidrag. Alltså tio i stället för fem miljarder för att klara de utmaningar som tornar upp sig i form av ökade investeringsbehov, konjunkturnedgång och risk för hårtslående internationella kriser.

Finansminister Magdalena Andersson håller hårt i pengarna, och tvingades via januariöverenskommelsen att lägga 6,2 miljarder kronor på att ta bort värnskatten, en miljard mer än till kommuner och landsting.

En kommun eller en region har inte så många alternativ. Höjda avgifter har länge varit en smygväg för kommunerna, men ekvationen består egentligen bara av skatteinkomster, statliga bidrag och minskade utgifter, det vill säga att skära ner på välfärden.

Minskningar inom vård, skola och omsorg är inte särskilt attraktivt, varken för medborgare eller för valda politiker. Summan av räkneoperationen blir därför att bosatta i regioner som Kalmar län – med många mindre landsbygdskommuner och en visserligen ökande, men allt äldre befolkning – får betala priset i form av högre skatt.