Mörbylånga: Debatt om skatter i fullmäktige

Carl Dahlin efterlyste vad som hänt med näringslivsrådet som kommunen lagt ner. Han ville också veta om majoriteten gjort någon konsekvensanalys för företagsklimatet innan beslutet att höja kommunalskatten med 80 öre nästa år.

– Trots alla insatser ligger Mörbylånga kommun oförändrat i botten, plats 264 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs rankning. En av de stora anledningarna till att vi inte ligger ännu lägre ner är att kommunalskatten varit oförändrad. Nu höjer man med 80 öre men det finns ingen konsekvensanalys. Istället kastar ni notan på företagarna, sa Carl Dahlin (M).

Hans interpellation ställd till Anna-Kajsa Arnesson (C) ledde till en intensiv debatt.

– Om vi ska få nya företag till kommunen är låg skattesats något som både Svenskt näringsliv och företagarna pekat på. Det är flera småföretag som skulle kunna gå omkull med den skattehöjning ni gör, men ni har inte gjort någon konsekvensanalys, sa Eric Dicksson (KD).

Anna-Kajsa Arnesson (C) hänvisade till att nuvarande presidium hittills i år gjort 20 företagsbesök, något som alla debattörer tycker är bra.

– Vid alla våra företagsbesök handlar kärnan i problemet om två saker. Det är attityd och återkoppling till företagare och långa handläggningstider man hänger upp sig på. Det fattas även arbetskraft och i vissa fall kompetens, säger Anna-Kajsa Arnesson.

– Sedan är det upp till var och en att lyfta skattesatsen, men hittills har ingen sagt något om förändrad skattesats vid våra besök. De företag som vill vara i kommunen är också intresserade av att välfärden är bra, det är viktigt för var man bosätter sig, sa hon.

Elisabeth Schröder efterlyste en tydlig tjänstebeskrivning för den nye näringslivschefen, och Henriette Koblanck (S) hänvisade till forskning kring företagande som visar ett ”mycket svagt samband” mellan skatter och företagande.

Kommunfullmäktige svarade också på två medborgarförslag om att bygga basketplan i Färjestaden. Det blev varken ja eller nej utan frågan hänvisades till arbetet med det nya planprogrammet i Färjestaden.

Bakgrunden är att flera ungdomar saknar en bra basketplan. I ett av förslagen framhålls Långviken i Kalmar som gott exempel. Fritidsförvaltningen föreslår att en basketplan skulle passa bra intill beachvolleybollplanen på Granudden, men att placering är beroende av planprogrammet för Färjestaden.

Politikerna sa ja till medborgarförslaget att återskapa den gång- och cykelväg som tidigare fanns runt äldreboendet Äppelvägen i Färjestaden, innan utbyggnaden.

Eric Dickssons (KD) interpellation om att kommunens sjuksköterskor borde få utbildas i hjärt- lungräddning vartannat år istället gör var fjärde år, fick svaret att det är upp till verksamhetscheferna att besluta om detta. Mathias Karlsson (S),, tillförordnad ordförande för socialnämnden, menar att det inte är politikernas beslut.

Eric Dicksson var inte nöjd med svaret då han menar att det inte blir någon utbildning om inte politikerna beslutar att avsätta pengar. Eva Folkesdotter Paradis (M) gav sig också in i debatten om vikten av att träna ofta för att rädda liv.

– Är det så att det är brist på frågor vi behöver diskutera politiskt? Därmed inte sagt att denna fråga inte är viktig. Men ska vi också diskutera hur ofta lärare ska ha utbildning i pedagogik, sa Mathias Karlsson.

På fullmäktige informerade också räddningschef Rutger Ekbrand om räddningstjänstens framtida utmaningar.

– Vi kommer inte kunna jobba som vi gör nu utan behöver mer samverkan och en större organisation, med ledningscentral för större områden. Vi behöver specialkompetenser och andra system än vi klarar som en sådan liten organisation vi har i dag, sa han och hänvisade till att beslut i riksdagen är på gång.

Han hänvisade till utredningar som satts igång nationellt efter omfattande skogsbränder och en ny alarmeringsutredning i samband med teknikskifte.

Han berättade också om svårigheter att rekrytera personal till stationen i Degerhamn, och att det inte gått att hitta civila insatspersoner på södra Öland.

– Kommunen utreder om det finns personer i den kommunala organisationen som kan utföra räddningsuppgifter i de samhällen som är långt från räddningstjänst och ambulans, sa han.

Dessutom fick ledamöterna en genomgång av delårsresultatet för kommunen.

– Vi ser att utbildningsnämnden inte kan genomföra en verksamhet som ger våra medarbetare och elever en god arbetsmiljö. Därför har vi beslutat att inte genomföra ytterligare besparingar innevarande år. Kommunens situation är ansträngd samtidigt som vi är en tillväxtkommun. Det innebär att det krävs fortsatt arbete att hitta mer effektiva arbetssätt, att hitta rätt vad gäller digitalisering. Sist men inte minst har delårsrapporten gett oss tydlig signal: Det finns en gräns för hur mycket en kommun kan spara på skola, vård och omsorg och den gränsen är nådd, sa kommunalrådet Matilda Wärenfalk (S).

Oppositionsrådet Henrik Yngvesson (M) höll med att det vore svårt att skära ner mer i år, även om de är viktigt att nämnder håller i sin budget. Han framhöll att forskning inte visar att mer resurser nödvändigtvis leder till bättre resultat i skolan. Han undrade också vad som händer med resultatutjämningsreserven, förra årets stora överskott.