Lukas Pilö slog till med en hole in one två dagar före premiären mot Timrå i förra veckan. Men han var ändå tydlig med att det är Kim Rosdahl som är lagets främste golfspelare, även han har lyckats med samma bedrift tidigare.

Sommartid tillbringar skåningen en hel del tid på golfbanan PGA National strax utanför Malmö.

– Enligt statistiken har jag +0,0 i handicap, det står i alla fall så i golf-appen. Jag har spelat golf hela livet, men har väl inga direkta styrkor. Jag är nog bara allmänt dålig på inget. Nu spelar jag nästan ingenting, det finns inte riktigt tid till det. Patrik Karlkvist och dem spelar en del, men jag behöver ha golfbil. Annars följer jag inte med, haha.

Vad har ni sagt till Lukas Pilö efter hans hole in one?

– Men det var som Patrik Karlkvist sa till honom, man får snacka om det i 24 timmar. Sedan ringer han media och vill göra tidningsintervjuer, det är helt sjukt. För vissa funkar det. Det har han fått höra så sent som i dag.

Bortsett från golfspelandet är Rosdahl även en mycket flitig och duktig padelspelare, även om han enligt sig själv är långt från den absoluta toppen.

– Jag kanske skulle kunna vara en… en mitten/botten division 2 i Lomma eller Lund. Det är Sveriges bästa serie. Det finns de som spelar SM och de som är för dåliga för det spelar division 1 och sedan kommer division 2. Jag har mött bra spelare och då kan det bli åka av, säger Kim Rosdahl och fortsätter:

– Jag har väl spelat ordentligt i två år. Innan dess var man inte särskilt het, men när jag kom hit började jag att spela mycket. Nu blir det nästan ingenting, vi är lite rädda för att skada knäna eller fötterna. Vi har spelat en gång sedan säsongen drog i gång tror jag.

Har ni padelförbud?

– Nej, inget förbud. Det finns inte, men man måste vara lite smart också. Det är en lite onödig risk att ta.

Rosdahl gjorde i somras en ögonoperation, något som gjort att han blivit extremt ljuskänslig, vilket också är anledningen till att han numera spelar med ett tonat visir.

– Min hornhinna var byggd på ett annat sätt än vad den ska vara. Den är spetsig i stället för rund och då skrapar man ner den för att få den rund igen. Då pausar man sjukdomen i fem år som jag har haft i båda ögonen. Det är någonting jag har känt och jag pratade med läkarna om det, med det här visiret känns lite bättre. Man måste ha dispens för visiret och vi har skickat in papper från min läkare, men än så länge har ingen sagt något.

Hur påverkar den här sjukdomen dig?

– Har man tur försvinner den här sjukdomen efter att jag har fyllt 30 år, det är om fem år. Har jag otur vet jag inte vad jag gör…

Vad kan hända då?

– Man får sämre och sämre syn för varje år som går. Det var så jag märkte det, jag fick sämre och sämre syn. Jag tror att det heter ”corneal dystrofi”. På isen har jag alltid linser och utanför har jag glasögon. Det brukar vara många som vill testa dem, och då blir det suddigt. Jag har nog haft glasögon i sju år nu och det har blivit vardag. Sedan kör jag med linser på träning och match. Det blir ju ganska mycket pill med det, men man vänjer sig, även om det var jättejobbigt i början.

Rosdahl fortsätter:

– De bedövade bara just ögonen. Sedan droppar de in grejer och skrapar lite på hornhinnan, därefter i uv-strålning i 20 minuter. Har du tur hinner du hem innan bedövningen släpper. Då skriker du och mår inte bra.

På grund av smärta?

– Det är som att en katt klöser dig i ögat en halvtimma i sträck. När bedövningen släpper har katten klöst klart, typ.

Limhamnsprodukten kom till IK Oskarshamn inför förra säsongen och blommade ut lite från ingenstans. När säsongen summerades hade han skickat in elva mål och 18 assist, något som gav honom en andraplats i den interna poängligan bakom radarpartnern Fredrik Olofsson. Med lite perspektiv på det tycker han att det mångt och mycket handlar om förtroende.

– Jag fick spela mycket i en roll som jag trivs i, fick mycket förtroende i egentligen alla spelformer. Då trivs jag som bäst, och mår man bra, spelar man bra. Ofta är det så enkelt. Sedan ska man så klart ha det i sig och jag fick spela med väldigt bra medspelare.

För i Malmö var du mer av en brunkare (hårt jobbande forward i fjärdekedjan)?

– I Malmö skulle man spela sina åtta-tio minuter per match, spela boxplay och stänga ned motståndarna. Att spela så är inte mitt bästa jag och det var därför jag gick till Modo efter ett bra snack med Björn Hellkvist.

Finns det någon bitterhet mot Malmö i och med att du inte riktigt fick den chansen där?

– Nej, inte alls. Det fanns en period när jag bröt foten, precis när jag hade kommit upp i a-laget. Det året spelade jag bara 16 matcher, var inte jättehet, men fick ändå ett nytt kontrakt med Malmö. Hade jag inte fått det vet jag inte var jag hade varit där. Jag fick ta en roll och acceptera den.

Efter fjolårets succésäsong ryktades det om att Kim Rosdahl på nytt var på väg hem till Malmö Redhawks. Men enligt honom själv fanns det ingen sanning i det över huvud taget.

– Jag tror bara det berodde på att jag gjorde en bra säsong. Då började det snacket, men jag har kontrakt här och hade snackat med Thomas Fröberg. Jag ville stanna här, fick spela mycket och hade förtroende. Jag tror på min roll här och det är det jag vill hålla på med. Jag pratade inte med Malmö, det måste ha varit media i så fall. Jag visste att jag skulle vara kvar här.

På torsdagskvällen väntar just Malmö Redhawks hemma i Be-Ge Hockey Center, ett Malmö som rustat rejält inför den kommande säsongen.

– De har värvat hem Carl Söderberg, snott Lance Bouma och allt vad de har gjort. Det säger inte att de är bättre för det. Vi tror stenhårt på vårt lag, säger Kim Rosdahl.