Annons

Hus med hemlighet där tiden stått stilla

Ljuset strömmar in genom stora fönster. Väggarna är klädda med målad juteväv. Klinker och korkoplastgolv berättar om 1960-talet. 50 år har gått sedan Curt-Eric Robertsson ritade familjens hus i Nybro.
Nybro • Publicerad 24 oktober 2019 • Uppdaterad 31 oktober 2019
Huset i mörkt trä med platt tak, har ett särskilt äkthets- och kulturhistoriskt värde, skriver Kalmar läns museum i sin kulturhistoriska inventering.
Huset i mörkt trä med platt tak, har ett särskilt äkthets- och kulturhistoriskt värde, skriver Kalmar läns museum i sin kulturhistoriska inventering.Foto: Mats Holmertz

Välkommen in i 1960-talet. I tvåplanshuset i Idehult i Nybro har tiden stått stilla. Här finns alla de fina arkitektoniska detaljerna från 1960-talet. Breda knaggfria furugolv, platsbyggt kök, infällda ljusspottar i takets glesa panel och väggar med färgaccenter i skogsgrönt.

Ett litet stycke Danmark i Nybro.

Fakta

Huset

Byggt: 1967 i kvarteret Röksvampen.

Yta: Drygt 224 kvm i två plan. Sex rum och kök.

Garage 35 kvm.

Tomten: 1 410 kvm.

”Visst var jag intresserad av modern arkitektur och modern formgivning”, säger Curt-Erik Robertsson som fortfarande njuter i sin Pernilla liggstol.
”Visst var jag intresserad av modern arkitektur och modern formgivning”, säger Curt-Erik Robertsson som fortfarande njuter i sin Pernilla liggstol.Foto: Mats Holmertz
Annons

– Visst var jag fascinerad av den danska arkitekturen och av dansk inredning, säger Curt-Eric Robertsson som ritade huset till sin växande familj i mitten av 1960-talet.

Kvarteret Röksvampen var just planlagt. Jag köpte tomten med bergknallen. Han skrattar.

Det var en utmaning men gav också ett speciellt hus med en speciell trädgård i terrasser.

Fakta

Här bodde

Arkitekten Curt-Erik Robertsson, hustru Maj-Lis, döttrarna Yvette och Madeleine.

Var: Egenritat hus från 1967 på Kullavägen i Idehult, Nybro.

Curt-Eric Robertsson har ritat många av OG Ohlssons flerfamiljshus och villor i Nybro. Bland annat i Hanemåla.

Arkitekten Curt-Erik Robertsson inspekterar själv bygget 1967.
Arkitekten Curt-Erik Robertsson inspekterar själv bygget 1967.

Huset i Idehult är typiskt för 1960-talet. Men också personligt med tåliga och vackra material och fina och genomtänkta detaljer.

– Vi hade porttelefon, berättar Madeleine Robertsson som var två år när familjen flyttade från Kungshall till villan i Idehult.

– Det var förstås ovanligt, men annars tänkte vi nog inte särskilt mycket på att huset var annorlunda.

Det lättarbetade barköket med arbetsytor i teak och dörrar i ek har till och med väggar klädda med ädelträ.
Det lättarbetade barköket med arbetsytor i teak och dörrar i ek har till och med väggar klädda med ädelträ.Foto: Mats Holmertz

Redan ytterdörren signalerar omtanke om detaljer. Dörren med ljusinsläpp på båda sidor har istället för konventionella handtag mjuka kopparknoppar som vilar fint i handen.

På nederplanet ligger bastu och lekrum. Lekrummet var från början tänkt som verkstad med klinkergolv men fick trägolv när det förvandlades till barnens lekrum.

Här finns också en spännande hemlighet.

Under huset finns fortfarande den rejäla bergknallen som gett huset dess form kvar.
Under huset finns fortfarande den rejäla bergknallen som gett huset dess form kvar.Foto: Mats Holmertz

Bakom en liten dörr i tvättstugan döljer sig – just det bergknallen! Stor, grå och renskrubbad vilar den som en trygg koloss under huset.

Annons

Den svängda trappan med bred ledstång i furu lockar till husets övre plan.

Ljuset strömmar in genom de många fönstren. Varje fönster ger en ny och spännande utblick. Köket vetter mot Kullagatan, fönstren i finrummet och i den långa korridoren med sina sovrum, har utsikt mot en lummig barrträdgård.

– Den här soffan stod i finrummet, berättar Curt-Eric Robertsson som flyttat till en lägenhet i Madesjö. Den är extra lång. Dessutom hade vi de här danska stolarna i rotting med dynor i mörkt läder – de var egentligen utemöbler – Bruno Mathsonfåtöljer och ett danskt soffbord.

Fakta

Tiden och 1960-talshusen

Tiden

1960-talet präglades av framtidstro och tillväxt. Åren kallas ofta för rekordåren.

1965 lanserades det så kallade miljonprogrammet. På tio år skulle 1 miljon nya bostäder byggas.

1961-1970 byggdes 289 420 nya småhus i Sverige. Honnörsorden var att bygga ekonomiskt, rationellt och industriellt.

Typiskt för 1960-talshusen

* Ospröjsade fönster.

* Flacka tak.

* Olika fasadmaterial på samma hus..

* Liggande laserad träpanel

* Bekväm, praktisk inredning.

* Raka linjer och stora fönsterpartier gav byggnaderna ett horisontellt uttryck.

* 1965 kom mexitegel (kalksandsten). Namnet skulle associera till varmare breddgraders vita väggar.

Mycket i huset är platsbyggt. I finrummet med den glasade väggen mot hallen, är bokhyllan placerad i en särskild nisch målad i djupt skogsgrönt. Från början var juteväven naturfärgad – en 1960-tals hit.

Köket är också typiskt men samtidigt ovanligt. Ett barkök, med arbetsytor i teak och inredning i ek. Och med delvis träklädda väggar. Här finns den för tiden moderna öppningen mellan kök och matplats. Allt för att underlätta serveringen.

Längs den långa korridoren med sin ljusa syhörna med utsikt mot trädgården, ligger sovrummen på rad.

– Våra sovrum var inredda efter tidens mall med garderober, säng, en skrivskiva längst fönsterväggen och plats för en liten fåtölj, berättar Madeleine Robertsson.

Föräldrasovrummet andas danskt 1960-tal med sitt platsbyggda hyllsystem och de två kuddarna – en gång mörkgröna – i läderremmar.
Föräldrasovrummet andas danskt 1960-tal med sitt platsbyggda hyllsystem och de två kuddarna – en gång mörkgröna – i läderremmar.Foto: Mats Holmertz

Även i föräldrasovrummet är varje detalj genomtänkt. Och andas återigen dansk form. En platsbyggd bokhylla ramar in sängen. Under den långa sänghyllan hänger två kuddar i läderremmar. Väggarna är delvis målade i samma skogsgröna nyans som finrummets boknisch. Dessutom finns en rejäl klädkammare – en riktig walk-in closet.

Curt-Erik Robertsson som var i 30-årsåldern hade redan erfarenhet när han ritade sin egen villa. Det märks i valen av material och i husets utformning. Det är lekfullt och livfullt och spännande med gult tegel i entrén, fasad i liggande mörklaserad panel och detaljer i grönmålad metall.

– Jag hade ritat hus hos Nybroföretaget OG Ohlsson i ett par år när jag fick möjlighet att köpa tomten i Idehult, berättar Curt-Eric Robertsson. Bokhylla i arbetsrummet talar också om ett djupt intresse för arkitektur. Här trängs fina akvarellerade presentationer av Nybrohus med arkitekturböcker och äldre Ikeakataloger.

Annons

Huset i Idehult är en orörd tidskapsel som också – som ett av tre hus – lyfts fram i Kalmar läns museums kulturhistoriska inventering.

"Ett hus som med sin arkitektur präglad av 1960-talets byggmode med trä i mörk färg och platt tak, har särskilt äkthets- och kulturhistoriskt värde," konstaterar länsmuseet.

”Jag tror inte att vi tänkte på att huset var speciellt”, säger Madeleine Robertsson som flyttade in i huset som tvååring.
”Jag tror inte att vi tänkte på att huset var speciellt”, säger Madeleine Robertsson som flyttade in i huset som tvååring.Foto: Mats Holmertz
Gunilla PetriSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons