Lantbrukare frustrerade över vildsvinens framfart

I somras under den extrema torkan höll sig vildsvinen ifrån åkrarna, men så fort regnet kom i slutet av augusti startade problemen på hos lantbrukaren Jörgen Petersson i Kimramåla. Totalt sett har han inte haft lika stora skador som Örjan Ivansson i Rugstorp, men hösten var svår.

– När gräset började växa i slutet av augusti blev grisarna galna och det blev en fullständig grisattack, berättar han.

Vildsvinen bökade i vallar och på betesmark och man har aldrig tidigare sett så många grisar. Jörgen Pettersson driver kött- och mjölkproduktion och har drygt 400 djur på gården och odlar cirka 140 hektar vall, 20 hektar majs och 40 hektar spannmål.

– Det är inte vi utan grisarna som bestämmer växtföljden och det är inte hållbart i längden. Vi rättar oss alldeles för mycket efter grisarna, berättar Jörgen Petersson.

Han kommer ihåg vilken katastrof det var för åtta år sedan när en liten del av en åker var sönderbökad. Sedan dess har problem vuxit.

– Vi har vant oss vid grisarnas härjning på något konstigt sätt. Numera ska det till att de bökar sönder en halv åker för att det ska vara en katastrof.

För tre år sedan slutade man odla ärtor tillsammans med havre, eftersom grisarna skövlade ärtorna.

Sonen Martin Petersson jagar vildsvin på gårdens marker och i höstas sköt han fler vildsvin än tidigare.

– Så fort de hade varit och bökat gick jag ut på natten. Under en månad sköt jag gris varje natt - de är alldeles för många, berättar han.

Det är främst lantbrukare i skogsbygd med flera utspridda åkrar som drabbas hårdast av den växande vildsvinsstammen.

– Kustlandet med öppna och större åkrar har inte lika stora problem. Men här i skogslandskapet trivs grisen. Det finns många gömställen och åkrarna är små och insprängda i landskapet. Dessutom är de mer svårjagade här, säger Örjan Ivansson.

Det är många lantbrukare i regionen som är frustrerade över utvecklingen och i förra veckan höll LRF en sammankomst hos Örjan Ivansson och diskuterade vad lantbrukare kan göra för att minska skadorna. Dagen innan mötet bökade vildsvinen upp en halv åker hos honom.

– Vi har cirka dubbelt så mycket skador än förra året. Det gäller att ha samspel mellan markägare och arrendator för att kunna bedriva jakt. Där har vi problem och om vi som arrendator skulle få styra mer så hade vi inte haft lika stora skador, säger Örjan Ivansson.

Enligt Jörgen Petersson fungerar jakten i området kring hans marker.

– Jägarna här ska ha en eloge och jag tycker samarbetet fungerar. Trots det har vi stora problem. Problemet är också att man får inget för vildsvinsköttet, säger han.

En sätt att skydda åkrar är att stängsla in med elstängsel.

– Det är inte genomförbart för oss. Vi har många mindre skiften och det är inte ekonomiskt försvarbart att stängsla in, säger Jörgen Petersson.

Förändringen att jägarna får använda mörkersikte utan tillstånd tror man inte gör någon större skillnad.

– Kanske lockar det någon till jägare och det underlättar. Men det behöver bli lättare att göra av köttet - det är många som inte tar emot det. Vi har tur som har Tvärskogs vilt i närheten. Att man fick mer för köttet skulle kanske locka fler jägare, säger Martin Petersson.

Under vintersäsongen har vildsvinens härjningar kostat Jörgen Petersson cirka 100 000 kronor och Örjan Ivansson 70 000 kronor. Det är bland annat kostnader för merarbete att återställa åkrar, nytt utsäde och skördeminskning.