Åklagaren om Engströms motiv: ”Ett tydligt hat mot samhället”

Vad var det som gjorde att du landade i att rubricera gärningen terroristbrott?

– Terroristbrott är uppbyggt så att det bygger dels på ett grundbrott, i det här fallet mord, och sedan på särskilda omständigheter som jag ska kunna bevisa som åklagare. Nämligen att det har funnits en risk för skada på Sverige och också att det har funnits en direkt avsikt från gärningsmannen att rikta det här brottet inte bara mot de här individerna som personer, utan som lagtexten säger att han också har haft avsikt ”att injaga fruktan i befolkningen”.

Är det hans egna ord eller andra omständigheter som gör att du anser att de går att bevisa det här?

– När jag har gjort den här bedömningen så har jag dels tagit hänsyn till vad han själv har sagt, men jag har också hanterat hans uppgifter med viss försiktighet eftersom det finns psykisk ohälsa med i bilden. Sedan handlar det också om saker han har skrivit i beslagtagna datorer, telefoner och anteckningsböcker. Men när det gäller den här frågan om risk för skada på Sverige så har vi hållit förhör med ett stort antal nyckelpersoner, både säkerhetsansvariga i politiska partier, lokalpolitiker på Gotland, personer kopplade till region Gotland och så vidare, som har fått frågor kring deras bedömning om den här händelsen på något sätt har påverkat eller riskerat att påverka Sverige.

Theodor Engströms bakgrund i högerextrema miljöer – har den spelat roll för brottsrubriceringen och hans motiv?

– Ja, alltså den finns där i bakgrunden, men det ligger lite längre tid tillbaka som han var i kontakt med de här miljöerna vad vi har kunnat se. Så det har väl inte haft direkt betydelse, men det är klart att det är en omständighet som vi har tittat på i utredningen och som har en viss betydelse. Men det är inte så tydligt att man kan se att det finns våldsbejakande högerextrema motiv. Det handlar mer om ett tydligt hat mot samhället som den här brottsligheten grundar sig i.

Hur långt gångna var förberedelserna för en attack mot Annie Lööf (C)?

– Han har ändå vidtagit en del gärningar, han har haft koll på hennes program, han har rekognoserat på platser där hon skulle befinna sig den här dagen den 6 juli. Så han har ändå genom handling visat att han på något sätt har påbörjat den här brottsliga tanken.

Han har bedömts lida av en allvarlig psykisk störning både vid gärningen och under undersökningen – kan han dömas till fängelse?

– Huvudregeln när man bedöms som allvarligt psykisk sjuk är att man döms till sluten psykiatrisk vård, men i lagstiftningen så finns en möjlighet att ändå döma till fängelse. Då måste man titta på både brottets allvar och vårdbehovet för individen när man gör den bedömningen. Vi får se vad som kommer fram kring det under rättegången. Jag kommer inte att uttala min uppfattning i den frågan förrän i min slutplädering, säger Henrik Olin, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.