Frågor och svar om guldjakten i länet
Vem kan söka undersökningstillstånd?
Att hitta och utvinna mineraler kräver kompetens, mycket kapital och tillgång till stora markområden. I Sverige kan den som har resurser att undersöka eller bryta en mineralfyndighet beviljas tillstånd enligt minerallagen, oavsett vem som äger marken.
Rolling Road Resources har sökt undersökningstillstånd. Vad händer sen?
Markägare, kommuner och länsstyrelse får brev från myndigheten Bergsstaten och har sedan möjlighet att skicka in sina synpunkter. Bergsstaten tar sedan beslut om undersökningstillstånd.
Vad händer om de får undersökningstillstånd?
Tillståndet gäller i tre år och ger ensamrätt till eventuella fynd. Det ger rätt att vandra omkring på markerna och ta prover med hjälp av spade, geologhammare och dylikt. Marken kan också undersökas med så kallad georadar.
Får de köra in med maskiner på min mark?
Nej. För att få göra till exempel provborrningar måste bolaget göra upp en arbetsplan. Denna ska godkännas av markägaren. Om bolaget och markägaren inte kommer överens har Bergsstaten sista ordet. De kan godkänna planen trots markägarens protester.
Vad händer om de hittar mineraler?
Gruvbolaget ansöker om att få ensamrätt att bryta mineralerna i en period på max 25 år (så kallad bearbetningskoncession). Då måste bolaget göra sannolikt att det är ekonomiskt lönsamt att bryta mineralerna. Det görs också en omfattande prövning enligt miljöbalken.
Och om de vill starta en gruva?
Ännu en tillståndsansökan med omfattande miljöprövning. Mark- och miljödomstolen bestämmer villkoren när det gäller till exempel buller, damning eller upplagsplatser. Tillsynen utövas oftast av länsstyrelsen, men ibland även kommunen.
Vad händer för markägaren efter beslut om gruva?
Om markägaren och bolaget inte kan komma överens kan fastigheten exproprieras. Då får markägaren lämna ifrån sig marken mot en ersättning som bestäms av Bergsstaten.
Varför lockar Sverige utländska gruvbolag?
Att leta mineraler är billigt i Sverige. I dag betalar gruvbolagen två promille (0,2 procent) av värdet på det de gräver upp i mineralavgift. 1,5 promille går till markägaren och 0,5 promille till staten.
Dessutom lockas bolagen av politisk stabilitet, god infrastruktur och tillgång till utbildad arbetskraft.
Varför så billigt?
Mineralavgiften sänktes kraftigt på 1990-talet. Avgiften har kritiserats för att vara för låg. Som jämförelse tar Norge ut 80 procent av oljebolagens vinster i skatt, enligt uppgifter från norska forskare till TT. De som försvarar den låga mineralavgiften menar att det skapas jobb och tillväxt när gruvbolag etablerar sig.
Källor: Bergsstaten, TT, Naturskyddsföreningen
