Årets Ölänning 1995: Ulf Erik Hagberg
Och solens gyllene strålar lyste på den församlade menigheten.
Juryns motivering
”Ända sedan 1950-talet har han varit god ambassadör för Öland och noga följt det arkeologiska arbetet på ön. Ulf Erik Hagberg försitter inte något tillfälle att i stora och små sammanhang propagera för Öland och dess kulturskatter. Han är sommarölänning sedan många år och har i en serie lokala föredrag breddat ölänningarnas kunskap om deras historiska roll. I det nyligen öppnade Guldrummet på Historiska Muséet i Stockholm har Öland, bl.a. genom fynden i Skedemosse fått en dominerande plats. Glädje, omtanke och entusiasm präglar hans arbete för Ölands bästa”.
Ulf Erik Hagberg föddes år 1932 i Borås där fadern Erik var röntgenläkare och moder Gulli Zachau var konstnärerna.
År 1951 avlade Ulf Erik studentexamen vid Borås Högre Allmänna Läroverk. Efter militärtjänstgöring vid den femte infanteribataljonen i hemstaden styrde Ulf Erik kosan mot universitet i Uppsala. En filosofie kandidatexamen i historia och nordisk fornkunskap bildade bas för fortsatta studier. En filosofie licentiatexamen blev en språngbräda till slutmålet, en filosofie doktorsexamen i nordisk och jämförande fornkunskap år 1968.
Under studieåren arbetade Ulf Erik Hagberg som amanuens vid Riksantikvarieämbetet och under en tioårsperiod tjänstgjorde han som länsantikvarie i Skaraborgs län i Västergötland.
Det sällsynt varma året 1959 kom Ulf Erik Hagberg till Öland för första gången och sedan dess har han varit trogen stamgäst på ön med boplats i Sörby tall.
Det var den välkände professorn Mårten Stenberger, mannen bakom utgrävningarna vid Eketorps borg, som föreslog, att Ulf Erik skulle vara en lämplig person att leda utforskningarna av järnåldersfälten i Skedemosse där flera intressanta fynd gjorts. Sålunda hade en kraftig guldring hittats här och behovet av en arkeologisk inventering av området var stort.
Ulf Erik Hagberg utförde under flera år en verklig pionjärinsats på detta stora offerfält. Hagberg har blivit den arkeolog, som grävt fram mest guld ur den öländska myllan.
Allt detta idoga arbete, som alltid skedde helt öppet för en nyfiken allmänhet och med flera besök av den arkeologintresserade monarken Gustaf VI Adolf, låg till grund för Ulf Eriks kritikerrosade doktorsavhandling. I synnerhet behandlades här den spännande tiden mellan Kristi födelse och fram till år 500. Perioden visade, att järnåldersmänniskorna bl.a. offrade en myckenhet av smycken, ofta i guld, till sina gudar, med hopp om att få god skörd och många segrar.
En konsekvens av Ulf Erik Hagbergs framgångsrika arbete blev, att han år 1987 utsågs till chef för Historiska Muséet och det var just här som han lät inreda svenska folkets gyllene klenod, nämligen Guldrummet. I en bunker, insprängd under muséets innergård ligger detta glänsande rum, som inhyser mellan 5-600 guldfynd från hela vårt land. Den kända Färjestadskragen finns här tillsammans med många andra öländska guldfynd.
Ulf Erik Hagberg har som expert skrivit många vetenskapliga tidskrifter om järnåldersperioden. I fyra digra band har Ulf Erik noggrant dokumenterat Ölands storhetstid med en klassisk presentation av öns alla järnåldersgravfält, ett magnifikt verk där stenåldern och bronsåldern något bleknar i jämförelse.
Nu har den öländska arkeologins guldgosse fått ett pris med högsta karat, Sollidenpriset.
