Annons

Lärare på Fröviskolan känner sig tystade: ”Nej, det här är inte rätt”

Lärare på Fröviskolan upplever att de inte får säga sanningen om sin arbetsmiljö för att det kan skada skolans, och skolledningens, rykte.
Högsby • Publicerad idag 17:00
Lärare på Fröviskolan i Högsby tycker inte att kompassen pekar rätt just nu.
Lärare på Fröviskolan i Högsby tycker inte att kompassen pekar rätt just nu.Foto: Daniel Svensson

De är frustrerade, arga och också rädda. De är såpass rädda att de inte ens vill träffas i Högsby samhälle av rädsla för att nån ska se att just de pratar med Barometern-OT.

Det är fyra lärare med bred insyn på Fröviskolan som nu har reagerat.

Annons

I slutet på förra veckan började det cirkulera skärmklipp från en gruppchatt där majoritetens politiker är medlemmar. Det är utbildningsutskottets ordförande, Mahmoud Al Mokdad (C), som har skrivit ett inlägg som inleds med att han har haft möte med rektorerna och diskuterat ”ett missöde där några lärare inte skötte informationen gott i ett mejl”.

Det mejl som avses är ett mejl som gått ut till föräldrarna i skolplattformen Infomentor den 16 oktober. I mejlet står det att lärarna upplever att det just nu är en jobbig inlärningsmiljö och de ber föräldrarna att hjälpa till och prata med eleverna om vårdat språk, mobbning, hur man beter sig på sociala medier och att skämt kanske inte är roliga om någon blir ledsen.

”Vi skulle tänka på vårt rykte och att just nu är det ett känsligt läge.”
Lärare på Fröviskolan

Lärarna berättar för Barometern-OT att de måste jobba otroligt mycket med det sociala ”istället för vårt huvuduppdrag, kunskap”. De säger att de går på knäna och nu bad de vårdnadshavarna om hjälp. De berättar vidare att rektor Jenny Ramsner Joelsson också fått del av det här mejlet när det skickades ut och inte sagt något förrän hon blev kontaktad av Mahmoud Al Mokdad i mitten på förra veckan.

En av lärarna berättar vad hen fick till sig:

– Det här mejlet ni har skickat, ni får tänka på vad ni skriver i Infomentor och Mahmoud har hört av sig. Och det används tydligen på sociala medier av vuxna. För det är folk som vill få undan honom i politiken, sa hon. Och då sa jag, va? Ska jag tänka på vad jag skriver? För tänka på vad Mahmoud ... Alltså jag kände att det var så lustigt.

– Alltså jag kände mig sviken. Och jag kände att vi var detaljstyrda. Det var väl det jag kände. Och då kände jag, nej det här är inte rätt, säger samma lärare.

– Och jag tycker inte det är rätt mot eleverna. Om jag hade varit vårdnadshavare, jag hade gått i taket om jag visste att min son hade ett helvete i skolan med arbetsmiljön och jag som förälder inte hade fått rätt att påverka och veta om, fortsätter hen.

Fackliga representanter har också haft kontakt med skolchef Marie Lööf om det här och fått veta att det kan förstöra skolans rykte om det kommer ut att arbetsmiljön inte är bra, berättar en av de fackliga representanterna.

– Det här med att skolan inte förtjänar dåligt rykte ... Det som ger skolan ett dåligt rykte är de ansvariga för. Det är inte attraktivt att söka sig hit när man blir granskad, säger en av lärarna och syftar på att brev till föräldrar granskas.

Fick ni någon förklaring på vad det var i ert budskap som inte passade?

Annons

– Ja, vi skulle tänka på vårt rykte och att just nu är det ett känsligt läge, säger en annan av lärarna.

– Dåliga resultat och låg andel behöriga lärare är en organisationsfråga, det skapar det dåliga ryktet, säger en av de fyra lärarna.

De förklarar att det är en jobbig arbetsmiljö för både elever och lärare men att ingen ur högsta ledningen någonsin besöker dem för att ta reda på hur de egentligen har det.

– Varför är de inte här och tittar? För så är det väl också nu att ingen politiker får komma och besöka skolan, eller hur var det? Ja, och vem ska se vår verklighet? Vi har haft vakter och skit här.

Lärarnas syn på det här är att det är en del i en rad händelser där de blir tystade och menar att de senaste åren har attityderna förändrats och det har blivit viktigt att inget negativt om skolan får komma ut.

– Under ett informationsmöte som rörde omorganisationen av rektorer ifrågasattes det varför rektorer skulle flyttas runt. Stämningen under informationsmötet var bitvis hård där vi lärare framförde vårt missnöje med omorganisationen, berättar en av lärarna.

Skolchefen ska under mötet helt sonika sagt någonting i stil med att passar inte galoscherna kan man ju dra. Barometern-OT har pratat med en lärare som var med på mötet och som kan bekräfta detta.

– Man kanske ska vara rädd om den utbildade personal man har. För tittar man på behörighetsstatistiken i Högsby kommun så ligger vi på 294:e plats eller vad det är, säger hen.

(Högsby låg på plats 273/290 i landet när det gäller andel behöriga lärare läsåret 2023/2024)

De upplever också att de inte har ett stabilt stöd i sin rektor utan att beslut rivs upp fem minuter efter att de fattats.

Annons

– Från att det inte var bra att skicka, utan vi skulle ha föräldramöte som Marie Lööf tyckte då, till att sen: självklart ska ni skicka. Självklart, jättebra. För jag tänker, annars får de väl ta fram en policy. Vad vi får skriva i Infomentor eller inte. Jag ser inte vad det är de kan gå in och styra på det här sättet.

”Det här är ju utopi vad de tror att skolan är eller vad de vill den ska vara.”
Lärare på Fröviskolan

De har också reagerat på det reportage som gjordes i månadstidningen Innehåll om Mahmoud Al Mokdad och skolan där det bara var positiva tongångar.

– Det kändes ju också som ett skämt. Jag kände bara, det här är ju prestige. Alltså han har inte satt sin fot, Marie Lööf har inte satt sin fot på skolan. Det här är ju utopi vad de tror att skolan är eller vad de vill att den ska vara.

– Det är trångt och det är inte alls en god fysisk miljö som våra nya elever från ytterskolorna har kommit in till. De har ju kommit från en skola med skolskog och gott om utrymme. Sen finns det brister givetvis på ytterskolorna när det gäller gungor och lekställningar och sånt, säger den fjärde läraren som är med i samtalet.

De understryker att de inte alls är kritiska till förändring i sig men att när man löser vissa problem så skapar man nya. De anser att eleverna inte bör gå i B- eller C-form, alltså flera årskurser i samma klass.

– Alltså ur forskningsvinkel så är det ju det sämsta man kan göra. Det finns ju hur mycket forskning som helst som visar att det inte är bra för varken kidsen eller inlärningen. Så är det ju, säger en av lärarna.

Hen säger också:

– Det som jag tycker är tråkigt är att det har blivit någon form av att man ska få stå till svars för att man har en legitim åsikt. Det måste jag säga. Det känner jag inte riktigt igen sen innan. För jag tycker ändå att man har fått kunna säga sin åsikt utan att ha blivit straffad. Jag har ju varit ganska så rakt på. Jag har ju inte fått stå tillbaka lönemässigt eller någonting sånt som jag trodde att jag skulle ha fått. Men jag tycker det är konstigt att det har blivit så att man på något sätt ska måla ut en bild där de som jobbar där inte känner igen sig.

På måndagen blev de aktuella lärarna inkallade i ett möte med Marie Lööf och Jenny Ramsner Joelsson.

– Hon försökte lägga brunnslocket på, säger en av lärarna om Marie Lööf.

Annons

Enligt två av lärarna som var med på mötet skulle de nu tänka på vad de skrev och hur de skrev och låta en kollega läsa innan något skickades ut men samtidigt fick de skriva vad de ville. Lärarna uppfattade detta som väldigt dubbla budskap.

En femte lärare som Barometern-OT pratat med tycker det är obehagligt.

– Jag känner mig nedtryckt, säger hen.

Hen tycker att det är ett hot mot demokratin hur saker ska tystas ner.

Lärarna hade på mötet i måndags också frågat vad Mahmoud Al Mokdad hade med det här att göra och fick då höra att det fick stå för honom.

– Jag känner mig maktlös i att påverka min egen arbetsmiljö, säger en av lärarna.

Fakta

Meddelarskydd

Alla har meddelarfrihet – rätten att vända sig till media och lämna uppgifter. Alla har också anonymitetsskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om hen vill vara anonym.

Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd.

För den som är anställd i offentlig sektor och vissa privata verksamheter innebär meddelarskyddet en extra trygghet. Arbetsgivaren får inte fråga vem som lämnat uppgifter till media och inte heller straffa en anställd som vänt sig till media med uppgifter.

En tjänsteman har rätt att lämna icke sekretessbelagda uppgifter till media så långe det är ägnat för publicering i grundlagsskyddade medier. Det är alltså en exklusiv rättighet, en säkerhetsventil, där syftet är att få uppgiften publicerad på något sätt.

Källa: Journalistförbundet

Läs mer:

Erika Wiman SnällSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons