Oenigt beslut om första skattehöjningen på över 30 år
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville höja skatten med en krona vilket skulle ge 30 miljoner kronor mer i intäkter. Sverigedemokraterna kunde inte ställa upp på en skattehöjning överhuvudtaget men hade inget eget budgetförslag och avstod från att rösta.
Den borgerliga majoriteten försvarade skattehöjningen som nödvändig, samtidigt som man också måste göra tuffa besparingar i verksamheterna. Kommunalrådet Anders Johansson (C) hänvisade till orsaker som färre invånare och lägre skatteintäkter, en avmattning av konjunkturen och att staten vältrar över kostnader på kommunerna. Han pekade på att kommunen i grunden har en stabil ekonomi men att man måste minska kostnaderna.
Robert Rapakko (S) menade att en kronas skattehöjning skulle rädda kommunala verksamheter, men också ge möjlighet att utveckla kommunen för att få fler att vilja flytta hit. För en höginkomsttagare skulle det innebära 600 kronor mer i månaden.
– Den skattesänkning som har skett på riksplan får kompenseras av en lokal skattehöjning, sade han.
Renée Solstad (S) ansåg också att det inte räcker med 80 öre, och hon efterlyste ett äldreboende till utöver Solhemsbygget.
Skattesatsen blir i och med fullmäktiges beslut 22,21 kronor från och med nästa årsskifte och ger kommunen 23,2 miljoner i utökade intäkter. Man beslutade även om nästa års budget och ekonomisk flerårsplan för 2021-2022. Socialdemokraternas eget budgetförslag grundade sig på en kronas skattehöjning och när det inte blev så valde de att lämna en protokollsanteckning.
Nu kommer de olika nämnderna att arbeta vidare med detaljerna i budgeten och även ta fram de besparingsförslag som krävs för att reda ut den ekonomiska situationen. Beslut om detaljerna tas i november.
Investeringsbudgeten för 2020 omfattar 92 miljoner kronor. Låneskulden ligger just nu på 140 miljoner men kommer troligen att hamna på 290 miljoner 2021.
Det var många inlägg kring ekonomin under måndagens fullmäktige. Socialnämnden är den nämnd som dras med det största underskottet och dess ordförande Agnetha Landberg (C) uppgav att äldreomsorgen står för det mesta av underskottet. Man har brist på platser på äldreboendena vilket ger ökade kostnader för hemtjänst. Man har också stora kostnader för familjehem och HVB-hem.
Urban Lindgren (SD) blev irriterad över att äldre lyfts fram som orsak till den usla ekonomin, vilket i sin tur irriterade Anders Johansson.
– Nu hamnar vi på en låg nivå som vi inte är vana vid här, Urban. Det handlar inte om att beskylla några för att vara kostnader. Vi har fått många fler barn och äldre, och det är vi jätteglada för. Men det är naivt att tro att det inte innebär kostnader för oss, sade Johansson som också blev förvånad över att SD vill bromsa fiberutbyggnaden på landsbygden.
Robert Rapakko (S), Helena Rosenberg (C) och Håkan Spärlin (C) menade att fiberutbyggnaden behövs för att folk ska kunna bo på landet, och att det ger skatteintäkter.
Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) föreslog en tävling där personal kan komma med förslag på hur man kan spara pengar.