Därför lyfte Torsås i skolranking

När lärarförbundet presenterade sin ranking för Bästa skolkommun förra veckan, hade Torsås klättrat mest i länet, från plats 260 (av 290 kommuner) till plats 141. Uppåt med 119 placeringar med andra ord.

Nu är det kanske inte så jättemycket att yvas över, eftersom Torsås trots förbättringen i rankingen bara är på plats åtta av länets tolv kommuner. Torsås bildningschef Lena Sandgren Schwarz är också försiktig när hon kommenterar rankingen.

– Det är en ranking som en intressepart, Lärarförbundet, lägger fram. Men visst är det ändå intressant. Den ger också stort genomslag och det är värt att ta den på allvar.

Hon har tre förklaringar till det förbättrade resultatet.

– Vi har jobbat mycket med likvärdighet, tillgänglighet och resultat. Alltså att det inte ska ha så stor betydelse vilken skola man går i eller vilken lärare man har, alla elever ska ha samma förutsättningar till en likvärdig utbildning, säger Lena Sandgren Schwartz.

Lena sandgren Schwartz har jobbat som lärare och rektor i Torsås mellan 2005. Hon fick tjänsten som bildningschef 2015.

– I början av 2000-talet hade vi väldigt fina resultat och blev bästa skolkommun 2005. Men 2015 var det skrynkligt här i kommunen. Vi hade dåliga resultat i årskurs nio, det var dåliga lokaler. Det var mycket som var lite upp och ned och jag tänkte att vi borde kunna bättre, inte minst eftersom vi har många utbildade lärare.

– Det som var bra då var att kommunen hade börjat planera för den nya Torskolan – rum för lärande är viktigt – och nu har vi de senaste två-tre åren jobbat systematiskt med kvalitetsförbättringar.

Bland annat har lärarna deltagit i olika vidareutbildningar. Man har satsat på lärarlyft i matematik för specialpedagoger och läslyft. Man har varit med i ett Skolverksprojekt om nyanländas lärande där just tillgänglighet och kvalitet varit två ledord.

– När vi gick med i det projektet hade vi många asylsökande här. Nu har flyktinganläggningen lagt ned och de nyanlända är inte så många. Men vi har flyttat projektet till att inte bara gälla nyanlända, utan jobbat ännu mer för att tillgänglighet till klassrummet ska gälla alla elever.

Lärarförbundet mäter ett antal olika parametrar. Det handlar om andelen utbildade lärare, om lärartäthet, resurser, lön, antal barn som är inskrivna i förskolan, antal elever med godkänt betyg, meritvärde med mera.

Det Lena Sandgren Schwartz är mest nöjd med är den stora förbättringen av såväl meritvärde (betygspoäng) för årskurs nio som andelen godkända elever. Speciellt när man räknar om poängen utifrån socioekonomiska faktorer, hävdar sig Torsås bra.

– Det är ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt.

Hon hoppas på ytterligare förbättringar, men varnar samtidigt för att det kan bli bakslag i rankingen framöver.

– Torsås har en tradition av att ha haft en bra skola. Men vi har ganska små elevkullar och om några få elever klarar sig dåligt ett år, ger det stort genomslag. Dessutom har vi problemet med att det är så stor skillnad på flickor och pojkar. 100 procent av tjejerna var behöriga till gymnasiet, bland killarna var siffran mycket lägre.

Lena Sandgren Schwartz säger att föräldrarna är enormt viktiga för hur bra eleverna klarar sig.

– Forskning visar att för elevens resultat är det viktigare att föräldrarna tycker att skolan är viktig än att föräldrarna själva har en hög utbildning. Därför trycker våra rektorer alltid på det när vi har föräldramöten.