Att bygga och bo i ett tiny house handlar om att välja en livsstil som ger perspektiv på klimat, konsumtion, ekonomi och boende.

– Första gången jag såg ett tiny hus var när jag var i USA 2014. Då hade jag redan påbörjat min resa som sedan skulle leda fram till att jag byggde mitt eget, säger Lars Hallén.

Hans annorlunda husresa började egentligen med att han började planera att bygga ett hus tillsammans med sin dåvarande flickvän. Lars beskriver det själv som att han var oerhört intensiv och pådrivande. Flickvännen klargjorde att hon tyckte att det gick alldeles för fort och för Lars blev det en vändpunkt.

– Jag blev istället filosofisk i mitt planerande. Började fundera över frågor som ”Vad är ett hus? Vad är upplevelsen av ett rum?” berättar Lars Hallén som även började experimentera med färgsättningen i den dåvarande bostaden.

Ett starkt intresse för olika byggtekniker har också funnits länge, och för att lära sig mer om det och hållbart byggande gav han sig i väg på kurser till bland annat Portugal, Thailand, USA och Danmark.

Han skrev också artiklar som publicerades i en arkitekttidskrift, på teman som ond och god arkitektur, och vad det innebär att hitta hem.

I Danmark lärde han sig bygga hus med lera, ett naturligt byggande där man till och med högg träden som skulle användas.

Samtidigt lät han sig inspireras av mer revolutionära idéer om hur hus ska se ut, och läste mycket om alternativa boenden och galna former som bröt av mot det vanliga.

– Människor bor i fyrkantiga hus, i fyrkantiga rum och sover i fyrkantiga sängar, säger Lars som tilltalades av idéer som bröt mot det bara rent praktiska.

– Allt det här fick mig att börja tänka på ”Hur ska jag bo då?” och jag blev taggad på att hitta ett svar på den frågan.

Vid den här tiden bodde han i Norge men hade målsiktet inställt på att söka sig söder ut.

– Jag ville bo i ett soligt land och odla avokados.

Han ville köpa mark i Nya Zeeland för att bygga sig ett hus och en framtid där, men upptäckte istället Azorernas övärld i Europa som han tycker påminner mycket om Nya Zeeland. Han hamnade på Blommornas ö.

– Jag bara grät när jag kom dit. Jag var så överväldigad för att det var så vackert. Så jag köpte mark där.

Så småningom var det där som han byggde ett stenhus, också med fokus på naturligt byggande. Det var 2016. Men innan dess hann han tillbringa tid i afrikanska Mocambique där han byggde lerhus med enbart naturmaterial och återvunna material.

– Det var ett hus som skilde sig en aning från det områdets jordhyddor eftersom det var byggt med moderna principer för att stå pall regnsäsongen

Efter att ha återvänt till Azorerna och byggt sitt hus där, insåg han senare att han saknade en plan för sitt uppehälle där. Det var mycket praktiska saker som var svåra att få ihop, han hade till exempel en ny flickvän som inte kunde tänka sig att flytta dit och det resulterade till sist i att han sålde fastigheten.

Byggandet har även tagit honom till USA där han var med och byggde ett klimatanpassat så kallat passivhus i öknen i New Mexico, ett hus som kunde kyla sig självt i värmen.

– Det var på den här resan som jag såg ett tiny house för första gången. Det var väldigt genomtänkt och smart allting. Det huset var en stor inspiration för det jag sedan byggde i Sverige.

Väl hemma i Sverige tog en trötthet och maktlöshet över och under en tid levde han ett mer tillbakadraget liv.

Men så småningom föddes ett nytt byggprojekt. Lars Hallén, som bosatt sig i Kalmar, bestämde sig för att det den här gången var dags för ett tiny house.

– Ett tag tänkte jag bygga om en bil för att bo i, men jag insåg att jag inte skulle kunna göra yoga i den.

Med ett tiny house kunde han få det minimalistiska som han var ute efter, där varje ägodel eller del av inredningen har en funktion och allt finns inom räckhåll. Huset på hjul började byggas på en släktfastighet i Bröms. Under de första veckorna byggde han stommen tillsammans med en professionell snickare, därefter byggde han på egen hand med viss hjälp från sin far.

Varje material har valts med omsorg och fokus på naturliga byggmaterial så långt det är möjligt och där plastmaterial har varit i stort ett bannlyst. Målarfärgen är biologiskt nedbrytbar.

– Det är jätteviktigt att gå tillbaka till naturliga material. Och jag tycker att det känns när man kommer in att man har använt rena material, menar han.

Huset blev 16 kvadratmeter på nederplan och med ett loft på fem kvadratmeter.

– Huset är byggt för att vara rymligt trots den begränsade ytan.

För en tid sedan lämnade han Kalmar för Järna, medan hans tiny house står kvar i väntan på att han ska hitta en plats för det. Det är nämligen inte helt okomplicerat.

– Jag hoppas kunna bo i huset permanent året runt, men frågan är var. Den här typen av hus hamnar lite mellan stolarna. Många fastnar vid den första tanken som är lite romantisk: "Ett litet hus på hjul, åh så hållbart och smart." Nästa tanke går dock de flesta förbi: Var ska huset stå? Reglerna kring detta är antingen ganska begränsande eller otydliga. Vad som hade varit väldigt bra för framtidens människor som vill leva så här är att det börjar uppstå ett nytt sätt att leva och bo på, och att det börjar explicit tillåtas att man lever och bor på detta sätt utan att det blir ytterligare en vinstdrivande maskin för de som ser att människor svärmar åt det hållet.

– Jag föreställer mig att denna typ av hus i framtiden kan stå tillsammans i små byar som liknar dagens kolonilottsområden. Skillnaden är att husen är åretruntboenden med acceptabla lösningar för vatten, avlopp och värme.