Gymägaren hittade balansen i Polen – följer pojkvännens fotbollsresa

För några veckor sedan tog Lechia Gdansk steget upp i den polska högstaligan. Tusentals fotbollssupportrar i Gdansk firade avancemanget och mitt i festandet stod Nikki Berglund från Kalmar och njöt.

När sambon och före detta Kalmar FF-spelaren Elias Olsson blev klar för den polska klubben förra året följde Nikki med på proffsäventyret.

Det första halvåret bodde hon kvar i Kalmar och pendlade till Polen, men sedan ett halvår tillbaka bor hon i Polen och pendlar till Kalmar för att jobba med Träningsklubben som hon driver tillsammans med Carl Jonsén, Robin Strelitz och Mikael Johansson.

– Det funkar bra. Det tar 45 minuter att flyga från Gdansk där vi bor och Växjö. Jag försöker att sköta en del klienter online och så är jag på plats i Kalmar en gång i månaden för att jobba med företaget.

Hon och Elias hyr en lägenhet i Gdansk, på gångavstånd till fotbollsarenan som tillhör en av de mest moderna i hela Europa och till den milslånga sandstranden mellan Gdansk och Sopot.

– Det är skönt att ha nära till arenan och stranden. Jag älskar att ha nära till havet och kan gå ned dit på fem minuter.

Hon pratar sig gärna varm om staden Gdansk som hon tycker har det mesta.

– Jag hade noll förväntningar innan jag kom hit, men jag har blivit överraskad. Det är en mycket större stad än jag trodde och allt är bra här. Sopot är magiskt med sin vita sandstrand och alla restauranger längs stranden. Både Gdansk och Sopot är något jag verkligen kan rekommendera andra att åka till.

För drygt ett år sedan berättade Nikki Berglund i en stor intervju i Barometern-OT om hur för mycket jobb och för lite återhämtning till slut gjorde henne sjuk.

– Jag möttes av varningssignaler men tog inte till mig dem, jag försökte sova mer men blev aldrig bättre. Till slut tog jag mig inte upp ur sängen rent fysiskt och det var så ovanligt för mig som är van att hålla hög växel, men där blev det så konkret att kroppen och huvudet sa ifrån, sa hon i reportaget då.

Idag har hon hittat balansen i livet igen – mycket tack vare att vara på plats hos sambon Elias i Polen.

– Efter hela min situation 2022 känner jag att det varit välbehövligt att ta ett år och bara njuta av livet, laga god mat, träna och ta promenader ute i naturen. Det har varit ett nyttigt år att bara kunna stanna upp, sedan får vi se vad som händer när allt går igång igen men jag tror att det lutar åt att jag fortsätter med ett ”pendelår”.

Här har hon haft tid att reflektera och fokusera på återhämtning, den hon tappade bort när ekorrhjulet snurrade allt fortare för ett par år sedan.

– Jag har blivit oerhört starkare på den biten. Jag lärde mig att lyssna en gång extra på huvudet. Om man kan, ska man kanske stanna upp och reflektera. Det tog ett år för mig att hitta den balansen.

Responsen blev stor efter reportaget i Barometern-OT och många som Nikki stötte på i sitt arbete som personlig tränare ville berätta om sina egna erfarenheter.

– Det var många som behövde ventilera och många har frågat mig om hjälp.

Varför tror du att vi generellt är så dåliga på att ta paus och vila?

– Jag vet inte, men jag tror att vi kvinnor överlag sätter högre press på oss själva och vill bevisa och prestera, det räcker inte med lagom mycket utan man vill så mycket mer.

Den nya vardagen i Polen har inneburit att Nikki hittat glädjen igen och hon har inga problem alls med att fördriva tiden när Elias jobbar med fotbollen.

– Jag springer mycket ute längs havet, mellan Gdansk och Sopot, och där finns det en del utegym också. Jag har ett gym mitt inne i stan där jag går och försöker lära känna folk vilket är svårt eftersom de flesta inte pratar engelska och jag inte kan någon polska, ha, ha.

Sambon Elias gick från bänknötare i Kalmar FF till att spela 90 minuter i varenda match i Lechia Gdansk och Nikki är tacksam över att få vara med på hans fotbollsresa.

– Det är häftigt att se den utvecklingen. Det är viktigt för mig att supporta Elias och jag brinner för hans resa. Det känns som att jag varit extremt insatt i fotbollen och så var det även när han spelade i FF.

Hon och Elias blev ett par på, ja just det, Träningsklubben.

– Ha, ha, visst låter det romantiskt! Jag kände till Elias innan, men det var på Träningsklubben vi träffades.

Vad är det bästa med Elias?

– Han har ett lugn som inte jag har, vilket jag behöver. Han har en trygghet i sig själv i allt som uppstår. Han har varit en stor trygghet för mig under de här åren.

Vad gillar ni att göra tillsammans?

– Ha, ha, när han kommer hem från träningen står jag i dörren och frågar ”vad ska vi göra”. Vi har köpt inlines och åker inlines, cyklar, åker in till stan

Nyligen fyllde Nikki 30 år. Födelsedagen har firats med bland annat semester på Italien.

– Jag känner mig redo att kliva in i 30. I början på året hade jag lite funderare och tankeställare över det, men nu känns det bra.

Du är 30 år och Elias 21 – får ni många reaktioner på den stora åldersskillnaden?

– Många blir förvånade när de får höra om åldersskillnaden. Om man träffar oss båda samtidigt är det ingen som reagerar och de som känner oss tänker inte på det, men när jag berättar blir folk lite chockade. Elias har alltid varit så mogen i sin personlighet. Jag tänkte aldrig på åldern när vi träffades utan hur han var som person och det kunde inte ha blivit bättre. Det känns som vi möts väldigt bra.