Sparkrav på skolan slår hårt mot lärare
Skolpengen till varje grundskoleelev har minskat med i snitt 3 000 kronor sedan förra året i Mörbylånga kommun.
– Eleverna ska inte märka något, men stressen blir hög hos oss lärare, säger Camilla Lindström, som arbetar som lärare i årskurs 5 på Glömminge skola med 220 elever.
– Jag tror att alla lärare gör det som behövs för att det ska bli så bra som möjligt för eleverna, men det blir på bekostnad av hur vi själva mår, menar hon.
– I årets arbetsmiljöenkät tog jag upp att all energi går till skoltiden. På kvällen när jag kommer hem finns inte energi kvar till min egen familj.
Både 2017 och i år sker stora besparingar på skolan.
– Att det ekonomiska läget tvingar kommunen att försöka spara kan man förstå i ett första läge men att neddragningarna bara fortsätter. Nu känner jag att måttet är rågat, menar Helena Djukanovic.
”Nu känner jag att måttet är rågat.”
Hon är rektor på Glömminge skola som har valt att behålla små klasser för sina pengar, men att istället dra in på nya läromedel och material och utflykter. Hon nämner effektivare arbetssätt och trixande med lärarnas scheman som andra sätt att få ihop ekonomin. Lärarna blir färre.
– Vi tänker annorlunda. Vi satsar på formativt bedömningssätt, vi utbildar oss i hur vi ska jobba med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och hur vi kan göra klassrumsmiljön mindre stökig med färre bilder på väggarna och färre störande ljud. Det vi jobbar för är att eleverna inte ska märka något. Det är ju de som är våra uppdragsgivare – och politikerna, säger hon.
”Det vi jobbar för är att eleverna inte ska märka något.”
När färre personer ska göra jobbet i klassrummen blir det färre lektioner med halvklass och andra gruppindelningar, särskilt om någon är sjuk eller ledig.
– Nu får en lärare oftare slå ihop två mindre klasser eller gå in och vikariera på sin planeringstid, säger Helena Djukanovic.
Det får konsekvenser både för undervisningen och för hur lärarna mår, menar Camilla Lindström.
– För att få riktiga aha-upplevelser i klassen tar tid att planera upp. Temadagar och roliga utflykter har vi också fått dra in på, när personalen och tiden inte räcker till, säger hon.
– En god undervisning är varierad och täcker alla elevers behov. Med större elevgrupper blir det också färre experiment i exempelvis NO.
Än syns det inte så mycket i sjukskrivningsstatistiken på just Glömminge skola att stressen ökat för lärare.
– Jag vet dock att man in i det längsta kommer till jobbet även om man inte är helt frisk, för man vet vad det innebär för kollegorna som får täcka upp med påverkan på övriga klasser och planering av undervisning, säger rektorn.
Samtidigt med att skolan får kosta mindre finns krav från förvaltningen att höja meritvärdena, att eleverna ska visa ännu bättre resultat, men även här får besparingar konsekvenser, menar Camilla Lindström.
– Jag tycker personligen att god undervisning är när man som lärare kan ta tillvara elevernas intressen, om det hänt något i världen, eller om det är något som intresserar dem just nu. Men det kräver tid att planera. Våra resultat nationellt är bra men hade kunnat bli bättre. Vi kan mer.
