Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: IKO måste gå snudd på rent hemma

Nu är läget som alla vet ett annat. Tabellen är skiktad likt en välupphälld Galliano-hotshot. IK Oskarshamn, Leksand och Linköping gör upp om en plats som leder till sluppet kval.

Leksand och Linköping har sett till, framför allt sina egna, förväntningar underpresterat å det grövsta. Jag kan tänka mig att bådas självbild ligger någonstans runt det fåniga playinstrecket och skvalpar.

Att trilskas med John Dahlström och Emil Wahlberg om att slippa nesan att kvala mot Kenttä eller Hellkvist hade de nog inte räknat med.

• • •

Det finns också visst fog att tro – eller med IKO-ögon: befara – att de båda L-gängen kommer att börja röra på sig.

Hårdsatsande Leksand har haft helt okej underliggande statistik, exempelvis corsi, hela säsongen och sista veckorna har de blivit allt stabilare. I klartext borde poängen snart börja trilla in.

Matchen och tredjeperiodsvändningen mot just IKO i lördags kan mycket väl ha varit en positiv gir även i ett vidare perspektiv. Den förändrade också presensförutsättningarna från IKO-försprång till Leksandsförarsäte.

Jag håller det heller inte för omöjligt att sportchef Thomas ”Tjomme” Johansson snart börjar veva med årorna i sin lilla Siljanjolle. För känner vi det historiskt megalomaniska, pengasprättande, desperata Leksand rätt, så smäller de snart till med ett eller ett par deadlinebomber innan transferfönster bommar igen.

Linköping, då? De är väl klappkassa?

Förvisso. Tio raka torsk skojar man inte bort. LHC:s underliggande statistik är heller inte mycket att hurra för, men sannolikt korrelerar den med själförtroende. Siffrorna var bättre i höstas. Linköping är ett ojämnt lag. Kan se ut som Björklöven i slutspelet 1987 i ena stunden, för att i nästa knirra runt på lädret likt ett avhängt Glimma våren 1993.

Nu har de spelat bra på slutet (som när de manglade Örebro förra veckan – och fick däng med 1–0...), men inte fått poängen med sig. De fick retroaktiv utdelning mot HV71 på tisdagen. En liten framgång, som kan få stor konsekvens.

Jag tror att ett LHC med ett par raka segrar under västen, med en lite mindre ifrågasatt Bert Robertsson i båset, med lite allmän lugn och ro har potential att lyfta poängmässigt.

Inte minst tack vare att Jonas Junland är klar för en comeback i moderklubben. 32-åringen – som faktiskt gjorde fyra matcher i IKO 2006/07 – är inte en back som k-a-n höja Linköping. Han k-o-m-m-e-r göra det.

Han har spelat i NHL, KHL och Tre Kronor. Han har varit en absolut toppback i Lausanne i NLA i Schweiz sedan 2016. När han senast spelade i SHL låg han konsekvent över 30 poäng. Som back.

En jämförelse skulle kunna vara att IKO får hem Oscar Engsund mitt under säsong, fast Junland är då ytterligare ett snäpp upp.

Det är en värvning som räddar SHL-kontrakt.

Med detta sagt, nej då, det är på intet sätt kört för IK Oskarshamn. Men de gör färst och släpper in flest mål och måste göra en sjusärdeles vår och överträffa sig själva för att hänga kvar utan kval.

Uppryckningen senaste tiden var nödvändig, nu måste laget höja sig ytterligare. Häva sig på tå, höja sina röster för att höras.

Jag tror att både Leksand och Linköping kommer börja plocka poäng i allt raskare takt. Att IKO fortfarande är med beror ju i ärlighetens namn faktiskt på två underpresterande motståndare.

Allt tre bottenlagen snittar en poäng per match. Det lag som tänker sig att klara sig kvar måste nog upp på ett snitt av ett mittenlags kaliber, det vill säga plocka runt 1,5 poäng, under resten av säsongen. I klartext: vinna varannan match.

Som IKO faktiskt gjort räknat sedan strax före jul.

Det måste göras över tid.

• • •

IKO är SHL:s sämsta bortalag, men jag skulle säga att det viktigaste blir hemmaspelet. ”Vinn hemma, ta ströpoäng borta”-taktiken är ju bra – om man vinner hemma...

Och det är framför allt hemma IKO hotar alla och är med in på målsnöret varje kväll.

Det har redan vaskats en hel radda hemmamatcher, där IKO (marginellt eller obestridligen) varit det bättre laget, matcher som ”borde” ha vunnits. Jag tänker på Rögle, Örebro, Skellefteå, Växjö och – inte minst – Leksand i lördags.

Vet ni förresten att det var första gången sedan 1988 (!) som Leksand vände ett tvåmålsunderläge inför tredje till seger i SHL? Mindblowing.

Nåväl, om inte bortaspelet metamorfosas å det grövsta, så är det hemma kontraktet ska räddas. Känslan är att IKO måste gå i princip rent (säg drygt 20 av 27 möjliga poäng) i de nio återstående matcherna hemma i Be-Ge Hockey Center.

Att börja med att dunka dit trubbiga Malmö (två mål senaste tre matcherna) i kväll är, tja, nödvändigt.