Gammalt posthus blir nytt bibliotek – nu är ombyggnaden i gång

Rivningarna har pågått sedan i november förra året, och nu är det öppna ytor, framför allt i det intilliggande huset, som möter.

– Ja, det har varit många väggar att ta bort, säger Daniel Andersson, platschef på byggföretaget Stele, som ansvarar för ombyggnaden.

Vi går in från Postgatan, genom en av de två blivande entréerna, den andra är stora ingången från Esplanaden. Förutom Daniel Andersson möter vi där inne Carina Eskelin, verksamhetschef för bibliotek och kultur, Tina Bågfeldt, projektledare på kultur och fritid, och Annika Fonseca, kommunens övergripande projektledare.

– Det är så roligt att vi äntligen är i gång, säger Annika Fonseca, och får starkt medhåll av alla de andra.

Det är inte utan att man förstår dem. Tankarna och planerna på ett kulturcentrum/kulturkvarter vid Tullslätten har funnits sedan 2005 och har ändrats många gånger. Och i april 2016 tog allt ännu en vändning när posthuset, som presenterades som en av hörnstenarna i projektet.

Då ägdes det av det privata fastighetsbolaget Klövern och saluhallen hade flyttat utefter några års verksamhet. Den kommunala optimismen var stor om en snar ombyggnad.

– Det borde vara klart under 2017, sade dåvarande kommunalrådet Bertil Dahl (V).

Men det kom lite emellan, bland annat Djurängselevernas tillfälliga flytt till Tullbroskolan, Bernhardinaskolan och Bollhuset. De är fortfarande kvar, men ombyggnaden av posthuset till nytt bibliotek är ändå i full gång.

Entrén mot Postgatan kommer att bli något av skärningspunkt för de olika stråk som leder genom byggnaderna. Till höger, i det långsmala huset som tidigare innehöll bland annat Kommunhälsan, ska det bli kafeteria och plats för tidskrifts- och tidningsläsning.

Rakt fram ska det byggas en trappa som leder upp till skönlitteraturen på andra våningen och facklitteraturen på tredje. Utmed Postgatan, som ska förvandlas till en gångfartsgata, ska det byggas en uteterrass.

– Det ska bli ett stråk bort mot nuvarande biblioteket, säger Annika Fonseca.

– Och här inne blir det öppet och luftigt, på alla tre våningarna, säger Tina Bågfeldt.

Väggarna har också öppnats till vänster, mot den gamla kassahallen, kronan på verket i det gamla posthuset. Det blev statligt byggnadsminne redan 1994, vilket innebär att byggnaden inte får rivas eller att dess yttre inte får ändras.

För kassahallen gäller att den inte får ändras genom våningsbyggnad eller annat och den rumsliga karaktären får inte förvanskas.

Vi går in. Allt är borttaget utom det som är kulturskyddat, men det är en hel del. Från det träbeklädda taket med den öppna lanterninen till det rutiga kalkstensgolvet.

– Här ska vi ha vår familjeavdelning. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp för oss, säger Carina Eskelin.

Delar av den gamla inredningen, bland annat diskens gröna marmorskivor, finns kvar i källaren och arkitekterna på Tengbom ska kanske få med dem i det nya inredningsförslag som är på gång.

– Vi hoppas att det blir en inredning som lyfter, som tar vara på rymden. men det är en grannlaga uppgift att både följa det uttryck som redan finns och hitta något nytt, säger Annika Fonseca.

Kommunen har suttit hela hösten tillsammans med fastighetsägaren Klövern och byggföretaget Stele och projekterat ombyggnaden. Det fanns till exempel inga skisser att tillgå.

– Så vi har röntgat alla väggar, säger Daniel Andersson.

– Och ytan växte också. När vi kontrollmätte huset blev det plötsligt 50 centimeter bredare, och det var ju bra, säger Tina Bågfeldt.

Vi går uppför en av de svängda trapporna till andra våningen, förbi skyddade väggarmaturer och in genom en av de toppiga dörrarna.

– Här inne blir det personalutrymmen och administrativa ytor, berättar Carina Eskelin.

En genomgående tanke är att det ska finnas gott om sitt- och studieplatser på alla våningar. Släktforskningsrummet ska finnas kvar, däremot inga stora studie- eller datorsalar. Även stifts- och gymnasiebiblioteket ska flytta med och tanken är att samlingarna ska få plats i källaren.

– Biblioteket är ju en mötesplats där alla fortfarande är välkomna, och den blir allt viktigare, ju mer vi sitter ensamma hemma med våra digitala verktyg, säger Carina Eskelin.

Men ska det inte vara tyst på ett bibliotek?

– Vi tänker att det blir mest liv i bottenplanet, och sedan blir det tystare och tystare, ju längre upp man kommer, säger Carina Eskelin.

När ska allt stå klart för inflyttning?

– Det vet vi inte säkert, men preliminärt om ett år från nu. Huset har en själ som vi vill ta hänsyn till, säger Tina Bågfeldt.

Annika Fonseca håller med:

– Det är väldigt roligt att vi är i gång, men det är alltid svårt att bygga om gamla byggnader, det är många små detaljer som man måste ta hänsyn till.

Osäkerheten blir ännu större när det gäller slutdatum för hela kulturkvarteret, som inbegriper ombyggnad av gamla biblioteket, och hur den gröna Bernhardinaskolan och det röda bollhuset ska användas.

– Önskemålet är framåt slutet av 2022, säger Annika Fonseca.

– Men det är väldigt preliminärt, det händer mycket under resans gång.