Skyddsskorna skramlar mot golvet när tre byggchefer vallar Barometerns reportageteam över stålbron – och mot miljardbygget.

– Vi jobbar med alla fyra bassängdelarna. Plus att vi har gått i gång med de första byggnaderna, säger Sernekes projektchef Fredrik Nilsson, och pekar.

På andra sidan bron breder ett väldigt betonglandskap ut sig. Ett tiometers armeringsnät svävar genom luften, buret av en stor röd byggkran. Byggarbetarna i varselkläder ser ut som myror mot de nygjutna betongmurarna.

– Bassängerna är ungefär uppe i den höjd de ska vara. Det kommer att bli gångplan mellan dem. Sen blir byggnaderna ytterligare lite högre, säger Joakim Bergsell, produktionschef på Serneke.

Den största bassängen är drygt 4 000 kvadratmeter – något mindre än en fotbollsplan, men betydligt större än en hockeyrink.

Det går att se hur vattnet kommer att flöda. Bassängerna är olika höga – och Kalmarbornas avloppsvatten kommer att pumpas upp till den högsta. Sedan ska det rinna med självfall genom vad som ser ut som en trappa av avloppsbassänger i olika höjder.

Nere i en av bassängerna anar vi projektets storlek. Betongväggarna reser sig som i fängelsemurar mot den klarblå septemberhimlen. Väggarna ska hålla i hundra år, förklarar Caroline Svensson.

– Maskinutrustning kommer absolut att behöva förnyas. Men när det gäller betongen är det ett hundraårsperspektiv.

Hur känns det att vara ansvarig för något som ska stå i hundra år?

– Det är väldigt spännande. Absolut. Det är viktigt att tänka långsiktigt i projektet. Så att man inte tar förhastade kortsiktiga beslut.

Prislappen för det nya Kalmarsundsverket har stigit rejält efter hand. När politikerna i kommunfullmäktige tog ett inriktningsbeslut om att bygga nytt 2016 låg den planerade kostnaden på omkring en miljard. I dag är Kalmar Vattens budget uppe i nästan 2,1 miljarder.

Orsakerna är komplexa. Det handlar bland annat om att miljöambitionerna ökat efter hand som det nya verket planerats

– Det har tillkommit nya anläggningsdelar och ambitionsnivån har höjts, säger Carolin Svensson.

Dessutom har byggkostnaderna ökat rejält de senaste åren.

– Det är inte svårare än att gå till sig själv. Om man går och handlar så ser man att allt blivit mycket dyrare. Det är dyrare här också med allt det vi köper in.

Kommer det att stanna på två miljarder? Eller kommer det att sticka iväg mer?

– Det är svårt att säga idag. Vi har utmaningar som alla andra med rejäla kostnadsökningar på råvaror. Vi har en svag svensk krona som påverkar också. Vi kan inte styra det. Utan det är sånt som alla dras med, tyvärr.

I den södra änden av byggarbetsplatsen – närmast det gamla reningsverket – pågår pålning. Det är här de två högre byggnaderna ska uppföras.

En av dem är poleringsbyggnaden – det sista steget i reningsprocessen. Där planerar Kalmar Vatten att rena uppemot 80 procent av vattnet extra noga. Och planen är att sälja det renade vattnet till jordbruk och industrier.

– Vattnet blir så rent att du kan vattna dina grönsaker och äta dem. Det blir ett bra vatten, säger Carolin Svensson.

De andra högre byggnaderna ska ta hand om slammet som blir kvar när vattnet renas. Slammet torkas – sedan rötas det och kan användas som gödsel i jordbruket. I rötningsprocessen uppstår gas som Kalmar Vatten nu ska ta till vara.

– Vi kommer att producera gas här så vi kan tillverka både el och värme. Verket kommer att bli självförsörjande på värmesidan och producera egen el som vi kommer att använda i anläggningen.

Hon har ett glädjebesked till alla som bor i södra Kalmar. När det nya Kalmarsundsverket står klart kommer den ökända lukten i området att minska.

– Kalmar Vatten har gjort flera insatser för att minska sin del av lukten, säger hon.

I dag lagras slammet från avloppsvattnet utomhus på en hårdgjord yta. I framtiden ska hanteringen ske inomhus.

– Det blir stor skillnad med ett slutet system.

Och luktutredningar visar att reningsverket inte är värst, påpekar Carolin Svensson. I närområdet finns också Kalmar Biogas och slakteriet KLS.

– Det är inte så mycket lukt från vårt befintliga reningsverk, säger hon.