Snabbdoktorn tog emot på Frimurarhotellet
Sedan sänds blodet till någon som tittar på det och avgör hur det står till. Jag tycker det skulle kunna räcka med ett hårstrå eller en nagelbit i en tid då DNA tycks vara lösningen på allt annat.
En läkare som på 1970-talet gav snabba besked utan nålar hade mottagning på Frimurarhotellet. Kalmarbor köade för att på stående fot få besked. Frisk eller sjuk? Han tog in på hotellet några dagar under ett par års tid och meddelade sin ankomst i en liten annons i Barometern. Hans undersökning var för patienten enkel. I två minuter tittade han stint in i ögonen och efter ytterligare en liten stund berättade han hur man mådde.
Kanske kan jag tro att ögon avslöjar men däremot var jag mycket tveksam till det som jag var med om i en lägenhet vid Magistratgatan på Norrgårdsgärdet. En kvinna åkte land och rike runt och bjöd in politiker och journalister för att visa hur operationer skulle kunna bli enklare och billigare. Hon hade bott flera år i Filippinerna och varit med om operationer med bara händerna. Med filmer men också med handpåläggningar försökte hon övertyga hur och var knivlösa kirurger tar sig in och rättar till. Vad jag vet har inget svenskt sjukhus tagit efter. Däremot sägs det att det under en tid praktiserades i danska Ålborg.
Något ännu mer osannolikt fantastiskt var jag med om för 40-talet år sedan i Rumäniens huvudstad Bukarest. Jag besökte i studiesyfte det under några år så berömda hälsohem som kunde få folk att leva längre. Patienter lärde sig äta och leva och ta specialgjorda piller och en salva som gav barnrumpeslät hy och trängde in och läkte skavanker. Det var i alla fall som jag uppfattade det. Som bevis presenterades fyra åldringar som var långt över 100 år men såg ut som 50-åringar. Jag köpte med mig några burkar salva hem och smörjde ett tag, Men jag vet inte om det har hjälpt. Övriga burkar gav jag till min mor. Hon blev 90. Många ansåg att det måste vara något lurigt med pillren och salvan men medikamenten köptes ändå världen över. Man visste ju inte, kanske ändå ..?
I dagarna har jag hört om forskare som håller på att få fram någonting som kan bromsa ålderdomen. Så vem vet, den kvinnliga läkaren som presenterade det dåtida undret i Bukarest var kanske före sin tid. När jag ändå var på plats i Rumänien kunde jag inte låta bli att åka till slottet Bran för att medvetet bedras av en välkänd bluff, skickligt marknadsförd. Det var ju här greve Dracula skulle ha bott. Med sin egen fantasi fick man tänka sig hans liv i rummen och oroliga död i kista i källaren. Men sanningen är att vampyren sedan 1897 är påhittad av irländske författaren Bram Stoker. Han besökte aldrig Rumänien men drog ändå in det vackra slottet på en kulle i Transylvanien i sin skräckroman.
En smart lösning för att slippa stick hos tandläkare fick jag vara med om i Mariefred, den lilla staden vid Mälaren och vid foten av mäktiga Gripsholms slott. Tandläkaren höll till över ett populärt konditori mittemot det puttriga rådhuset vid torget. I stället för bedövning gav han mig en träask med tryckknapp. Om jag kände obehag eller smärta skulle jag trycka på knappen så stannade borret. På så vis gjorde han små lagningar på två tänder.
Låt mig avsluta med en historia från min berättarglade farfar. Han var småbrukare i en by i Algutsboda och nyttjade sjukvården bara två gånger. Den första var när hästen hade skenat på väg hem från mejeriet i Broakulla och han skadade höger fot. Han blev sist kvar i väntrummet tillsammans med en kvinna i hans egen ålder. De råkade ha samma efternamn. Den barske provinsialläkaren i Emmaboda som ingen vågade säga emot var jäktad då han hade lovat göra två sjukbesök nedåt Vissefjärda och tog in paret Ottosson samtidigt. Klä av er, sa han, och det gjorde de motvilligt. I farfars fall mest för att han hade hunnit tvätta enbart den skadade foten. När de stod där nakna i vars ett hörn frågade doktorn, har hon alltid varit så där sned i ryggen. Jag vet inte, svarade farfar, jag har aldrig sett henne tidigare.
Med dessa rader tänker jag ta skrivarledigt ett par tre månader. Vi får se om vi på nytt möts i spalterna framåt sensommaren eller hösten.