För 100 år sedan satt sönerna i Jeanssondynastin i Kvarnens tornrum och njöt av den vidsträckta utsikten över hamninloppet. Nu tillhör bostaden en annan framgångsrik, betydligt anonymare, affärsman. 69-årige Lars Wärnberg växte upp på Lidingö, men har bott och drivit LW Fastigheter i Kalmar i drygt 25 år. Idag är bolaget ett av stadens största i sin bransch och Wärnberg en av Kalmars mäktigaste företagare. Trots det har han förblivit något av en doldis och syns nästan aldrig i media.

– Ingen har varit intresserad, säger han med ett snett leende och lägger sedan till:

– Det är heller inget jag eftertraktat, jag är inte den som utmärker mig i onödan.

Han visar runt i den spektakulära taklägenheten på byggnadens fjärde våning. Konst i starka färger pryder väggarna, en gul jaguarstaty vaktar vardagsrummets ena hörn. Några kliv från tornrummet står ett skrivbord med en dator mot en vägg. Lars Wärnberg har dragit upp en kabel från LW Fastigheters kontor på bottenvåningen och sitter nu oftast i hemmet och arbetar. Han har inte längre kvar någon arbetsplats där nere.

– Caroline (Turkowitch, verksamhetschef) har anställt så många medarbetare att jag inte får plats längre, säger han och skrattar.

Idag handlar hans arbetsuppgifter främst om att planera verksamheten och att hålla kontakten med banker och revisorer.

LW Fastigheter äger 150 000 kvadratmeter bostäder, kontor, affärs-, utbildnings- och industrilokaler i Kalmartrakten och på Öland. Mest uppmärksamhet fick företaget vid köpet av centrumen i Berga, Norrliden, Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm 2011. Den tidigare ägaren PBA hade vanskött fastigheterna och missnöjet bland de boende var utbrett. När det började ryktas att lokala LW ville ta över hälsades företaget som frälsare.

Strax innan affären skulle slutföras väcktes Lars Wärnberg av ett sms mitt i natten. Berga centrum stod i lågor.

– Det var fruktansvärt. Anders Jalmander (dåvarande verksamhetschefen) och jag var på brandplatsen morgonen efter. Det var bedrövligt att se. Men det var ingen representant från ägarföretaget där, det säger allt.

Redan före tragedin var affären förenad med en stor risk, bolaget de skulle köpa var större än hela LW Fastigheter. Men Kalmarföretaget stod fast vid sitt bud. Deras beräkningar hade visat att husen skulle gå att driva med vinst.

– Ingen annan vågade ta i det eftersom fastighetsbeståndet var i väldigt dåligt skick. Vi kalkylerade med att det borde gå bra och det har gått strålande.

Branden erbjöd en möjlighet att starta om från början och snart väntar ytterligare ett ofrivilligt omtag efter den senaste eldsvådan. I januari börjar bygget av ett nytt hus på platsen, den här gången med 32 lägenheter för att skapa liv och rörelse dygnet runt. På bottenvåningen vill Lars Wärnberg ha in olika verksamheter, gärna någon kommunal service, en restaurang och kanske en veterinär. Han avslöjar att förhandlingar pågår med flera intressenter, men att inget är klart än. Nyligen köpte LW Fastigheter även den gamla Statoilmacken vid Norra vägen och planen är att bygga bostäder också där.

– Vi vill fortsätta arbetet i Berga och göra en liknande satsning kring Norrlidens centrum, där behövs en större butik och bostäder för att skapa trygghet. I dag köper vi inte så mycket fastigheter utan satsar mer på att utveckla de som vi har, säger Lars Wärnberg.

•••

Det är en eftermiddag i december och solens sista strålar sprider ett ljusrosa sken från skogarna ut mot Kalmarsund. Lars Wärnberg tar med Barometern till sin favoritplats i Kalmar just nu. Det 45 meter höga, röda hus som skjuter upp mot skyn i Snurrom. LW Fastigheters ägare vill till toppen, men tackar nej när platschefen erbjuder bygghissen.

– Vi tar trapporna, säger han och sätter med snabba kliv av uppåt.

Bottenvåningarna är redan målade och täta, men ju högre upp desto mer byggdamm, verktyg och ställningar. Multibygg som ansvarar för arbetet jobbar sig fram våning för våning. Vid halvårsskiftet ska huset vara redo för inflyttning.

– Det är fantastiskt att få uppleva det här, överväldigande, säger Lars Wärnberg medan han fortsätter sin raska promenad mot högsta våningen.

Till sist tar trapphuset slut och en svårslagen panoramautsikt breder ut sig. Vinden drar från de stora hålen som ännu inte fått fönster. Lars Wärnberg myser. Han berättar att den översta våningen ska bli ett samlingslokal som de boende kan boka för festligheter.

– “Gökboet”, säger han och skrattar.

Bygget rymmer 52 lägenheter, tvåor och treor med inglasade balkonger och “lite högre standard”. Drömmen är att få till liknande hus även vid centrumen i Lindsdal, Norrliden och Berga.

Lars Wärnberg är ute vid bygget flera gånger i veckan för att följa vad som sker. Han tar också gärna turer mellan sina andra fastigheter i staden.

Under åren i Kalmar har han lärt sig att älska sin nya hemstad.

– Det är en positiv anda i Kalmar. Människor vill bo här, det är väldigt trivsamt. Det är till exempel mycket trevligare att bo här än i Växjö. Här finns närheten till havet.

Han ser fler fördelar med staden han har valt som hem och arbetsplats.

– Här kan man gå till banken, revisorn och skattemyndigheten på en förmiddag. I Stockholm tar varje sådant besök en hel dag.

•••

Lars Wärnberg föddes 1950 i huvudstaden och växte upp på Lidingö. Han slukade i unga år Francis Chichesters böcker om äventyr på världens hav och fantiserade om att bli ensamseglare. Men när han skulle välja utbildning lät han istället förnuftet styra.

– En del kan sjunga och andra kan måla, jag alltid har haft sinne för siffror. Jag var tidigt intresserad av ekonomi och utbildade mig till revisor. Det är ett tryggt och bra jobb. Har man en gång blivit revisor har man sitt på det torra livet ut, säger han och tillägger med ett skratt:

– Men jag har aldrig jobbat som det.

Efter skolan drev han under en tid en entreprenadfirma som muddrade vid sjöar och industrier. En verksamhet som visade sig vara svår att få lönsam. Han bytte bana och satsade på finansiell rådgivning innan han, 37 år gammal, tillsammans med frun Susanne och deras två barn lämnade landet. Äventyret lockade.

– Jag hade inget jobb för tillfället och vi ville prova på något nytt. Vårt yngsta barn fyllde sex år och det var sista chansen för oss att flytta utomlands.

Familjen bosatte sig i Annecy i de franska alperna. Lars Wärnberg fortsatte göra konsultjobb i Sverige men blev också skidinstruktör i sin nya hemstad.

– Det var det roligaste jag gjort. Vi hade mycket fritid och kunde åka skidor och följa med barnen på skolutflykter. Det var en underbar och spännande tid, minns han.

Sju år passerade i Frankrike innan allt ställdes på sin spets. När Lars och Susanne upptäckte att barnen börjat leka på franska insåg de att de var tvungna att välja. Antingen bli kvar och låta dem bli fransmän, eller flytta hem.

– Det var ett svårt val, ett vägval.

Familjen återvände till Lidingö. Snart hörde en gammal bekant i Kalmar, Lars-Erik Lindström, av sig och ville starta en gemensam satsning på fastigheter i staden. Eftersom Lars Wärnbergs svärmor kom från Kalmar hade han flera gånger varit där. Platsen var något helt annat än Stockholm och Annecy.

– Kalmar på den tiden var ingenting, det var en död stad.

Trots det startade duon LW Fastigheter och började köpa på sig byggnader i trakten. Det var början på 1990-talet och branschen var i kris. De flesta fastigheterna såldes direkt från banken eller kronofogden.

– Att förvalta fastigheter är ett väldigt gnetigt jobb. Målet var att kunna försörja sig på det, men det tog sex år innan jag överhuvudtaget kunde ta ut en någorlunda lön. I dag är det oftast pensionskapital som ligger bakom när någon startar, då börjar man på toppen. Vi startade från botten i en liten källarlokal.

Under de första åren pendlade Lars Wärnberg dessutom hem till familjen i Stockholm på helgen.

– Det var gräsligt och stressigt. Jag avundas inte människor som pendlar, det är väldigt slitsamt.

•••

Lars-Erik Lindström lämnade företaget efter några år, men Lars Wärnberg fortsatte gneta på. Han köpte ett antal nya bostäder varje år, bland annat Parisiska huset på Esplanaden i Kalmar, den gamla herrgården i Påskallavik och Tribunenfastigheterna i Emmaboda. Barometern skrev på 1990-talet att företaget specialiserat sig på udda objekt. Lars Wärnberg säger i dag att beståndet inledningsvis blev “vildvuxet”. Med tiden försökte han renodla verksamheten till Kalmartrakten. Efter fem år flyttade han och frun till staden permanent och tog plats i Jeanssons gamla lokaler i Kvarnen.

Han säger att företagets stora lyft kom vid köpet av fastighetsbolaget Kungsledens bestånd i Kalmar. Där ingick flera kontorsbyggnader kring Kvarnen till ett värde av 84 miljoner kronor. Affären gjorde att konsulter i Stockholm fick reda på vilka LW Fastigheter var.

– Det blev en tydlig skillnad. Sedan dess söker de upp oss varje gång det är en stor affär på gång.

Från början av 2000-talet har företaget varit lönsamt och nu tror sig Lars Wärnberg ha finansiella muskler nog att ge sig på sitt livs projekt.

När han i mitten av 1990-talet körde gocart tillsammans med sin son i den gamla hallen på Barlastholmen väcktes en idé. Lars Wärnberg tyckte att platsen var alldeles för central och vacker för att inte utnyttjas bättre. Han såg framför sig ett Kalmars svar på Londons Docklands där det gamla hamnområdet omvandlades till en trendig stadsdel med liv och rörelse och bestämde sig för att köpa tomten. När nu universitetet tagit plats i hamnen ser han möjligheten att förverkliga den 25 år gamla drömmen, att bygga ett högklassigt hotell på sin tomt bredvid Linné. Huset ska bli lika högt som universitetets högsta byggnad och ha en skybar på taket. Detaljplanen väntas vara klar första kvartalet 2021 och Lars Wärnberg hoppas att hotellet står färdigt två år senare.

– Det här är kronan på verket när det gäller mitt arbete i Kalmar. Det är ett jätteviktigt och stort projekt. Jag hoppas jag kan ro det iland, annars får jag skaffa en partner som hjälper mig. Det är säkert ett projekt för en halv miljard kronor.

På andra sidan sundet, där LW Fastigheter köpt den gamla macken vid Färjestadens hamnplan, hoppas Lars Wärnberg en dag kunna bygga en annan hög byggnad.

– Tänkt och stå i toppen av vardera hus och vinka till varandra, säger han och skrattar.

Vad säger du till de som tycker att det byggs för mycket i Kalmar?

– Bor man i en stad kan man inte säga ”jag var först”. Då får man anpassa sig. 2050 väntas vi vara 12 miljoner invånare i Sverige. Fram tills dess kommer dessutom massa små orter mellan Växjö och Kalmar att försvinna. Alltså kommer Kalmar växa ganska betydligt, då måste man acceptera att vi får göra plats åt fler människor.

•••

Fler människor betyder mer jobb för LW Fastigheter. Lars Wärnberg säger att han ständigt räknar på nya affärer och hela livet hållit på med siffror. Men sedan några år tillbaka handlar de inte bara om investeringar och vinster, nu räknar han nästan lika mycket på cykeltider.

Det är ett resultat av att hans liv tog en vändning 2012. Då gick Lars nya fru, Ingela, bort.

– Livet kändes rätt trist, summerar han.

För att få något annat att tänka på anmälde sig Lars Wärnberg, som har flera Lidingölopp och maraton under bältet, till MiniTri tillsammans med Anders Jalmander och Matilda Wallergård på Electra. Ironman, som tidigare hette Järnmannen, hölls då för första gången i Kalmar och på natten följde trion målgången på Stortorget.

– Vi blev så begeistrad när vi såg det och Matilda lurade mig att anmäla mig. Hon utmanade mig och då kan jag inte säga nej.

Året efter genomförde alla tre sina första Ironman och Lars Wärnberg förstod snart att det skulle bli fler. Med tiden har han höjt kraven på sig själv och med segrar i sin åldersklass tagit sig till VM-tävlingen på Hawaii.

– Tyvärr har det blivit mer och mer tävling för min del. Förr kunde jag sätta mig i gräset under loppet, prata en stund och sedan rulla vidare. Det går inte längre, nu är det resultatet som gäller.

Nästa år är målet att gå under tolv timmar och kvala in till Hawaii igen. Väl där vill han ta sig hela vägen upp på pallen i sin åldersklass. Framgångarna är något av en revansch för Lars Wärnberg som beskriver sitt unga jag som ”liten och klen”. Han hade astma och var befriad från gymnastiken i skolan. Vändningen kom när en idrottslärare på gymnasiet lovade honom en trea i betyg om han simmade 1 000 meter och klarade genomföra en hinderbana.

– Han såg inte bara den klena stackaren som satt på bänken utan brydde sig om mig och fick mig tro att jag kunde klara av det. Det gjorde jag också innan terminen var över. Några år senare genomförde jag mitt första Lidingölopp, jag har läraren att tacka för allt.

I dag försöker han träna en timme om dagen “för att hålla liemannen borta” och från tornrummet i lägenheten kan han blicka ut över Ironmans startområde.

– Jag kan gå till starten och krypa hem, säger han med ett leende.

Även om Lars Wärnberg som ägare av LW Fastigheter aldrig är helt ledig har han de senaste åren givit sig själv mer tid till träning och resor till sitt hus vid franska Rivieran, strax utanför Marseille. Dit åker han två veckor varannan månad.

– Det är fantastiskt där, säger han och beskriver drömmande det böljande landskapet i Provence.

– Det finns små vägar överallt där man kan cykla runt mellan olika byar och till skillnad mot här så lever alla samhällen, de har bageri, en bar och en köttaffär.

Längtar du efter att vara där större del av året?

– Ja, det vore härligt. Det får jag göra när jag blir äldre.

Trots att tempot fortfarande är högt närmar sig Lars Wärnberg trots allt 70. Men medan hans tid kvar på jorden är begränsad kommer hans byggnader stå kvar lång tid framöver.

Är det viktigt för dig att ha lämnat ett avtryck på det sättet?

– Jag har redan lyckats över förväntan så jag har inga sådana behov. Min person har ingen betydelse, men det är ändå roligt att få göra det.

Lars Wärnberg räknar med att fortsätta arbeta med LW Fastigheter i åtminstone tio år till. Han kommer att trappa av successivt, men betonar att han aldrig kommer att lämna företaget helt.

När han ser tillbaka på sin karriär säger han sig inte ångra någon affär eftersom “det inte går att tänka så”. Men en sak kan han gräma sig över, att han inte nådde dit han är i dag tidigare.

– Tänk om jag hade fått chansen att få göra sådana saker jag gör nu tidigare i livet. Det hade varit roligare att vara 40 i dag med de här möjligheterna, att ha 30 friska år framför sig.

Känns det tråkigt att du inte har mer tid på dig?

– Nej, egentligen inte. Det kan inte bli mycket bättre än vad det är nu, säger Lars Wärnberg.