Det var bra tänkt eftersom de har rena guldgruvan i form av sitt arkiv att ösa ur.

Därför är det numera lätt att på dagtid fördriva en timme eller två tillsammans med gamla skådespelare, det märkte jag i veckan under en ledig vardag. Ett strålande exempel är den bullrige Åke Falck, som spelar en av huvudrollerna i tv-serien ”Ett köpmanshus i skärgården” från 1973, skriven 1860 av kvinnan som numera kallas ”Sveriges första deckardrottning”, Emilie Flygare-Carlén.

Serien spelades in för 47 år sedan i Fjällbacka (!), och det märks. Inte i skådespeleriet, men i de så kallade actionscenerna, som är mer än vällovligt studiomässiga.

Men det är så roligt att se dessa gamla skådespelare, som Ernst Günther som spelar präst och Ulla Jacobsson den älskade dottern, ”Lilla lammet”. Väldigt många är döda sedan länge, medan andra var i knoppen av sin karriär och finns fortfarande med.

Annat sevärt är Bengt Bratts klassiker ”Hem till byn”. Den har gått i repris många gånger tidigare, men håller än, med massor av bra skådespelare. Precis som Samuel Fröler i Skärgårdsdoktorn, och legendariske Peter Falk i Columbo. Urgammalt, javisst, men perfekt för målgruppen, om jag säger så.

Mästerlige och sympatiske Michael Leijnegard är värd, medan Go´kvälls Sofia Åhman bidrar med ett lagom jympapass varje vardag. Jättebra!

Kvällarnas Aktuelltsändningar har på sista tiden fått mycket beröm, nu senast av en skorrande Thomas Nordegren i radions Nordegren och Epstein. Det är välförtjänt, även om både Rapport och TV4-nyheterna också håller stilen. Men Aktuellt har lyckats särskilt bra, eftersom det satsar på fördjupningar.

Olika experter, inte minst från Folkhälsomyndigheten, har vandrat ut och in i studion, och det är förvånande och imponerande hur tålmodiga och lugna, och framför allt samstämmiga, de är. Oavsett frågorna. Anders Tegnell, Anders Wallensten, Johan Carlsson, Karin Tegmark Wisell, listan från Folkhälsomyndigheten kan göras lång.

Dessutom ett knippe läkare och professorer som tydligt och lättfattligt svarar på frågorna, till exempel Jan Albert och Johan von Schreeb (som förtjänstfullt plattade till Dagens Nyheters numera alarmistiske chefredaktör Peter Wolodarski ordentligt).

Till det frifräsaren Johan Gisecke, som har så diger erfarenhet att han vågar svara kort och slagkraftigt, till och med så slagkraftigt att vissa medier har försökt göra honom till en ny GW-typ.

Vill man ha mer kritik kallar man ofta på Björn Olsen, infektionsläkaren som inledde sina expertstudier vid Linnéuniversitetet och som numera också är hedersdoktor där. Han brukar tycka att myndigheter och regering gjort för lite och för sent.

Aktuellt har också ett gäng duktiga programledare: Cecilia Gralde, Jon Nilsson, Anders Holmberg och Nike Nylander, som gjorde en bra intervju med statsminister Löfven härom kvällen. De har ansträngt sig för att förklara pedagogiskt, med grafer från golv till tak. För det mesta blir det bra, men ibland väl rörigt.

Politikerna har också varit bra och faktiskt inte försökt vinna partipolitiska poänger, utan samlat framfört sitt budskap, trots journalisternas försök att tussa ihop dem.

Inte minst länets Lena Hallengren (S), socialminister som framträtt på presskonferenser och i tv-studior titt som tätt. Härom dagen ansattes hon hårt av TV4:s ettrige Ulf Kristofferson om coronatestningar, men lyckades bevara lugnet.

TV4 har till skillnad mot SVT en tradition av att fylla den dagliga tablån med olika program, från ”Malou efter tio” via ”Dr Phil” till Tilde de Paulas ”Efter fem”. Det funkar precis som tidigare ganska bra. Speciellt ”Efter fem” har stora möjligheter att samla ihop dagens nyhetsflöde.

För den som inte vill följa tablån finns alltid SVT:s Öppet arkiv. Där finns till och med den gamla barn- och ungdomsserien Kullamannen från 1967, jag minns fortfarande skuggorna, den ödesmättade signaturmelodin och den elake mannen, spelad av Leif Liljeroth.

Den ska jag titta på den dagen som jag själv hamnar i karantän.