Annons

Teresa, 21, vittne till attacken – skolar nu om sig till polis

”Jag tänkte hela tiden att snart är det min tur och där jag satt i kassan började jag förbereda mig på att det snart skulle göra ont. Men kvinnan sprang förbi kassan och ut ur butiken. Jag tror att det var för att Maria gjorde motstånd och försvarade sig.”
Oskarshamn • Publicerad 23 december 2022 • Uppdaterad 25 december 2022
Teresa Möller, 21 år, satt i kassan på Ica Nära i Södertorn när kvinnan med machete rusade in. ”Allt går så himla snabbt.”
Teresa Möller, 21 år, satt i kassan på Ica Nära i Södertorn när kvinnan med machete rusade in. ”Allt går så himla snabbt.”Foto: Privat

Det har gått drygt åtta månader sedan Teresa Möller, 21 år, fick bevittna hur en kund i den matbutik där hon jobbade, Ica Nära i Södertorn, blev attackerad av en kvinna med machete. Minnena från den dagen har etsat sig fast.

– Det var en helt vanlig dag, en onsdag var det. Klockan var runt två och det var ganska mycket folk i affären, berättar Teresa.

Annons

– Maria la upp sina saker på bandet, jag kommer ihåg exakt vad det var... hon hade handlat... lite bröd och snus... förlåt, fortsätter hon och kämpar med tårarna.

– Jag har inte pratat om det som hände på ett tag nu...

Efter ett tag fortsätter Teresa Möller sin berättelse och förklarar hur hon och kunderna först hör en duns när kvinnan springer in i skjutdörrarna till affären och sedan, med bara några snabba steg, når fram till Maria och börjar utdela slag.

– Jag fattar inte riktigt vad som händer och ser inte vad det är som hon har i handen. Allt går så himla snabbt, säger Teresa med stadig röst igen.

”Nu vet jag hur jag agerar när jag hamnar i en krissituation och det känns bra. Jag tänker också att jag har lärt mig att inte vara för naiv. Det är inte alla människor som vill dig väl.”
Teresa Möller, 21 år, från Oskarshamn

Hon trodde först att de båda kvinnorna kände varandra men inser snart att det inte rör sig om något småtjafs utan en besinningslös attack.

– Då trycker jag på överfallslarmet vid kassan. Flera gånger trycker jag samtidigt som jag inte längre ser Maria. Hon har backat långt in i butiken och till slut trillat ner på golvet, fortsätter hon.

Ett gäng killar från Oscarsgymnasiet tillkallar samtidigt en ambulans och efter att kvinnan lämnat brottsplatsen försöker personalen stoppa blödningen.

Samtidigt sitter Teresa kvar i kassan och sköter sitt jobb.

– Jag satt nog kvar en kvart eller tjugo minuter innan polisen kom och spärrade av. Just då var jag i chock och kände ingenting.

Teresa åker sedan hem till sina föräldrar och sover där första natten. Hennes mamma skickar ett sms till Marias pappa för att höra hur hon mår.

Annons

– Jag visste ju inte hur illa det var, om hon hade överlevt, säger Teresa och tårarna kommer igen.

Marias pappa skriver att hon efter omständigheterna mår bra och vårdas på sjukhus.

– På det viset får vi kontakt och Maria kommer till och med in till mig i butiken någon vecka senare bara för att visa att hon är okej. Det var verkligen jätteskönt att se, fortsätter Teresa.

Kvinnorna fortsätter att träffas för att fika och prata och en vänskap växer fram.

– På det viset får vi dela bra stunder ihop och det hemska som vi upplevt vändes till något positivt.

Fick du någon hjälp att bearbeta händelsen?

– Ja, min mamma tyckte att jag borde prata med någon så jag fick en tid på sjukhuset några dagar senare. Vi hade också ett krismöte på jobbet med någon från Ica centralt som pratade med oss.

Hur länge var du sjukskriven?

– Bara i några dagar. Sedan fick jag feber så jag fick vara hemma några dagar till men det hängde ju inte ihop med överfallet.

Kan du sitta i en kassa idag?

Annons

– Ja, jag gick tillbaka till kassan direkt och känner att det kan jag göra igen även att jag har slutat i den butiken nu.

Hur tänker du kring det som hände så här i efterhand?

– Att sånt här kan hända vem som helst och var som helst.

Är du mer orolig nu än tidigare?

– Inte mycket. Jag kanske tittar lite mer uppmärksamt på typer som jag tycker ser skumma ut men jag har till exempel inga problem med att gå hem ensam från jobbet när det är mörkt ute.

Vilka stöttade dig mest när det hände?

– Min familj och min pojkvän. Han pluggar på en annan ort men kom hem direkt.

Finns det något gott som kan komma ur det här, förutom din vänskap med Maria?

– Ja, det tycker jag nog. Nu vet jag hur jag agerar när jag hamnar i en krissituation och det känns bra. Jag tänker också att jag har lärt mig att inte vara för naiv. Det är inte alla människor som vill dig väl.

Vilka framtidsplaner har du?

Annons

– Jag hade funderat på att plugga till polis redan innan händelsen och börjat läsa upp mina betyg. Efter att allt hade hänt så kände jag ännu starkare att det här är något jag vill jobba med. Så händelsen har bara stärkt viljan att utbilda mig till polis. I augusti gjorde jag sedan prövningen och kom in på utbildningen i Växjö. Så jag börjar där till hösten 2023.

Åsa A CederbomSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons