Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: ”Oskarshamn skulle kunna sitta i en helt unik post corona-sits”

Mervärdesavtalet upprättades 2009 mellan SKB, SKB:s ägare, Östhammars och Oskarshamns kommuner. Enligt det ska mervärden (vi återkommer till det här luddiga ordet) för uppemot två miljarder kronor skapas. Enligt det ska mervärden för uppemot två miljarder kronor skapas. 75 procent i plåster på såren-pengar i den kommun som inte fick slutförvaret, 25 procent i den andra.

Oskarshamn – som torskade slutförvaret till Östhammar – fick alltså omkring 1,5 miljarder.

En komma freaking fem miljarder. Ett tusen femhundra miljoner. Det är längre än de flesta kan räkna. Sjukt många nollor. Ogripbart många slantar.

Värden för omkring 250 miljoner har hittills skapats i Oskarshamn. När fas 2 inleds handlar det om b-e-t-y-d-l-i-g-t större summor. Över en miljard regnar då över Oskarshamn.

När pengarna blir tillgängliga är emellertid oklart. Fas 2 öppnas när SKB får tillstånd från regeringen att bygga slutförvaret och inkapslingsanläggningen.

Pengarna är alltså inlåsta, men finns runt knuten. Det har snackats om byggbeslut vid halvårsskiftet 2020 eller “någon gång under Q3”.

Om några månader kan de alltså vara fria att börja använda.

Vad får då stålarna användas till?

För det första. Enligt avtalet är det noga att prata om långsiktiga värden, inte rena pengar. Den divergensen är dock hårfin.

Från början var det dessutom petigt att pengarna skulle gå till infrastruktur, näringslivsutveckling och utbildningar. Ish.

En under radarn-grej – helt i linje med initialdirektiven – är SKB NU. Näringslivsutvecklingsbolaget som är kopplat till mervärdespengarna och ger företag unika möjligheter till borgen. Det är väl exempelvis högst tveksamt om hustillverkaren Sizes Works och de 150 arbetstillfällena där hade hamnat i Oskarshamn utan mervärdesavtalet.

Med tiden luckrades användningsområdena upp. Det finns bara ett visst antal vägar och resecentra att bygga, ett visst antal högskoleingenjörsutbildningar att sjösätta.

Känslan var att det kanske inte var helt lätt att använda upp alla dessa pengar. Vad köper man för en och en halv miljard, liksom?

Så snart något som kostar pengar ska byggas eller göras dras numera mervärdeskortet.

När Sagabiografen byggdes ut och om var det med mervärdesmiljoner. Mängder av föreningar har fått pengar till ditten och datten.

Hjortberget fick 50 meter skidlift, Oskarshamns Teaterförening fick bidrag för att genomföra vandringsdramat “Kartan över oss”, Radio Oskarshamn fick cash för att arrangera DJ-shower, Skogens IF fick hjälp att arrangera SM i bågskytte och Roqueclub fick pengar för att fixa en rad konserter. Bland annat finansierades Christian Kjellvander-gigget på Badholmen 2018 med mervärdespengar.

Tiden har kort sagt visat att mervärdespengarna kan användas till det mesta mellan himmel och jord.

Från avancerade mångmiljonsatsningar till skramliga lofi-konserter.

Då är nästa fråga: Vad är ett värde för en stad? Vad är ett mervärde?

Utbildningar och infrastruktur, så klart. Nya arbetstillfällen. Men även en biostad är uppenbarligen ett konkret mervärde.

Precis som en musikfestival som folk ser fram emot ett år och som får utflyttade att vallfärda till barndomsstaden. För att inte prata om en fotbollsförening som byggt upp sina egna toppfaciliteter och som sysselsätter ungdomar i långa banor.

Eller ett hockeylag som fyller sin arena vecka ut och vecka in och har fått en hel stad att engagera sig i Arsi Piispanens skridskoåkning. Eller ett bluescafé en onsdagskväll i februari.

Egentligen handlar det om vad som helst som gör vardagen lite festligare och bättre för den som bor i staden.

En stad är sitt innehåll, sina mångårigt uppbyggda restauranger, sina idrottsföreningar, sina hårt kämpande krogar, sina nischade småbutiker, sin konsthall, sina teaterföreställningar, sin musikscen.

You name it.

Mervärde är ett vitt och brett begrepp. En stad är sina mervärden, kort sagt. Annars är det inte mycket till stad. Vem vill bo i ett skal?

I tider som dessa är många av våra mervärden hotade.

Överlever Latitud 57 en inställd sommar? Finns Oskarshamns AIK om några månader? Musiklivet? Hur går det för den redan hårt prövade bion? Jag bara exemplifierar på ytan.

Vad händer med alla småföretag? Alla krogar och restauranger? Där är det är redan kris. En av de största, Åströms, har bommat igen på obestämd tid. Flera är på fallrepet.

Det är nu, puh, jag kommer till saken.

Över en miljard kronor finns alltså reserverade för framtida mervärden. Pengar som – slarvigt uttryckt – ska strösslas över kommunen de kommande åren.

Skattkistan är alltjämt låst, men ska snart öppnas. Tänk om man kunde forcera det där rigida hänglåset och nalla – eller förskottsnalla – av de där slantarna redan nu.

Vi höftar.

Säg att 100 miljoner – en svindlande summa, men inte ens tio procent av det återstående avtalet – kunde avsättas och satsas för att bistå verksamheter som nu är under attack.

För akutstöd till kroknande krögare, för föreningar som ser sponsorpengar fara all världens väg, för krislindansande konsertarrangörer och så vidare och så vidare in i evigheten.

Mervärden tar lång tid att bygga upp, men går fort att rasera. Tänk om det var görligt kunna satsa mervärdespengar för att rädda, snarare än att skapa, mervärden.

Oskarshamn skulle hypotetiskt kunna sitta i en helt unik post corona-sits och bli något av krisens vinnare.

En förmodligen orimlig tanke, jag vet.

Men jag kan inte låta bli att tänka den.