Robert Fux är tacksam att han inte blev sjukare: ”Vi får hylla livet”
Det var i februari han började känna sig dålig.
– Jag hade haft en väldigt intensiv början på året, med fullspäckat schema både med Stadsteatern och mitt eget företag, berättar han.
Han hade varit konferencier vid öppningen av konferensen Folk och Kultur i Eskilstuna, med både kronprinsessan Victoria och kulturministern på plats. Han hade turnerat i bland annat Småland med sitt sagoprojekt ”Bland drakar och dragqueens”, där han som dragqueen läser sagor för barn. Han hade delat ut priset Gullspiran på Guldbaggegalan och varit i Moskva med succéföreställningen ”Ned med vapnen”, där han står ensam på scenen. I mitten på februari var han i London och såg premiären av ”Seven streams of the river Ota”, regisserad av Robert Lepage till minne av Hiroshima.
– Det är en föreställning som är sju timmar lång. Jag var helt uppslukad efteråt och när jag kom hem kändes det som om livet var på topp.
Men det var då han började få torrhosta och ont i lungorna.
– Jag trodde det var allergi. Det här var precis innan allt stannade av och Europa stängde ner. Ägaren till hotellet där jag bodde i London trodde att uppgifterna om att viruset kommit till Europa bara var en konspirationsteori för att förstöra för turismen.
Robert Fux
Född: 1979.
Uppvuxen: I Kalmar och Wien.
Familj: Mamma Jenny i Kalmar och resten utspridda över världen.
Jobb: Skådespelare, dragartist.
På fritiden: Böcker, bad, balkongodling.
Robert Fux blev allt sjukare. Han fick muskelvärk, feber och svår hosta. Sjukdomen gick i vågor, så att han emellanåt trodde att det hela var över. Men han blev sängliggande i nästan fyra veckor och efteråt isolerad hemma ungefär lika länge.
– Jag slapp åka in till sjukhuset tack och lov. Men jag var oerhört trött och nere, orkade bara göra en sak om dagen efteråt.
Pojkvännen och snälla grannar försåg honom med matvaror. Men maten smakade inte lika bra som vanligt. Han hade förlorat luktsinnet.
– Det försvann den 17 mars. Jag skrev ner datumet i dagboken. Dofter betyder ju så mycket för mig. Jag älskar dofter och har arbetat med dofter, bland annat med parfym.
I dag, flera månader senare, är han nästan helt återställd. Men luktsinnet är delvis helt borta.
– Det är kanske den största sorgen för min egen del. Jag saknar den fulla smaken av smultron och av alla aromer som finns i ett gott vin.
Han berättar att när syrenerna blommade stack han näsan riktigt nära syrenbusken på gården hemma för att kunna känna doften.
– Jag kände lite, lite, som ett eko ur mitt forna luktsinne, och jag blev så lycklig att jag började gråta. Man förstår hur viktigt luktsinnet är för människor.
”Pandemin har visat hur viktig kulturen är för oss människor.”Robert Fux
Förlusten av dofter och smaker ställer till det ibland när han lagar mat. Han behöver hjälp av andra för att veta om maten fortfarande går att äta, när han kryddat den.
När han hämtat sig var alla teatrar nedstängda och kulturbranschen låg i spillror.
Men Robert Fux har ändå kunnat repetera en ny uppsättning på Stadsteatern, ”Det stora Teaterkalaset”. Stockholms stadsteater fyller 60 år i år och firar med en stor jubileumsföreställning i regi av Sissela Kyle, skriven av Carl Norlén och med 16 skådespelare och dansare plus orkester.
– Vi fick repetera fyra åt gången, på avstånd i var sin ruta som tejpats på scengolvet. Det var en overklig känsla, men ändå makalöst att kunna mötas på avstånd och tillsammans bygga på det friska med respekt för säkerheten.
I vår har han också uppträtt på äldreboenden i Stockholm tillsammans med en pianist.
– Det var fantastiskt att få sjunga med de boende och limma ihop det som gått sönder, när så många gått bort. Pandemin har visat hur viktig kulturen är för oss människor.
Men Robert Fux tror att kultursektorn nu kommer att krympa rejält. Stadsteatern ska göra sig av med en del av sina lokaler i huset vid Sergels torg och flera teatrar i Stockholm har tvingats stänga. Han oroar sig för att politikerna inte riktigt förstår de långsiktiga konsekvenserna av coronakrisen.
– Det är skandal att det bara finns 160 fast anställda skådespelare i hela Sverige. Nu måste politikerna inse att det yrket också behöver rymma trygghet, säger Robert Fux, som känner sig privilegierad eftersom han har en fast anställning på Stadsteatern.
Personligen saknar han kontakten med nära och kära. Några av dem bor i Österrike och Spanien. Men dit kan han inte åka. Det är hemester som gäller, med en begagnad bil som han köpt i Kalmar.
Dessutom ska han åka runt i landet och samla nytt stoff till sin podd ”Drottningmötet” där han intervjuar kända och okända dragartister.
– Så jag har gått från 0 till 100 igen, säger han och skrattar.
Nu ser han även fram emot att få leda Stockholm Pride, något som han gjort i 14 år. Men i år blir det Stockholm Pride digital och pågår 31 juli till och med 2 augusti. Kronprinsessan Victoria inviger.
– Det är väldigt bra att prinsessan står sig bakom Pride. Hon är en viktig enande kraft med gnistrande personlighet.
Robert Fux har nu testat sig och vet att han har antikroppar mot covid-19. Men sjukdomen och pandemin har förändrat honom, säger han.
–Jag har varit väldigt deppig, över min egen sjukdom och över samhällets lidande. Men nu känner jag en ljusning, att det är möjligt att börja bygga något nytt tillsammans. I den här galna tiden blir människor mer kreativa och solidariska. Vi får hylla livet och hitta andra värden än konsumtion. Personligen har jag blivit stärkt av att veta att jag är ändlig och måste ta vara på den tid jag har.