Årets Ölänning 1986: Margit Friberg
Margit Friberg föddes år 1904 i Hammarby i Smedby socken på sydvästra Öland. Hennes mor gick bort när Margit bara var sex år och fadern Melker, skepparen, var sällan hemma.
Juryns motivering
Margit Friberg har i många böcker skildrat människor i öländska miljöer av historiskt och socialt skiftande karaktär. Romanerna återger kvinnoöden, gamla seder oh bruk och en öländska naturen. Hennes människoskildring är nyanserad och bakom hennes böcker ligger noggranna källstudier. Hon ör idag en mycket läst och beundrad författarinna, som dessutom utkommer med en ny bok i år. Med sina böcker har hon gjort en gärning av bestående värde för Öland. Juryn vill med utnämningen till Årets Ölänning hedra Margit Friberg för hennes insats att i romanform ha levandegjort ölänningarnas strävsamma liv i forna tider”.
Därför kom hon under barn- och ungdomsåren att bo hos farföräldrarna Maria och Petter Gustaf Hasselbaum. Deras gård låg i Gåsesten, ett idylliskt fiskeläge strax nedanför Hammarby. Petter Gustaf, den gamle djupvattensseglaren, ägnade sig här åt ved- och virkeshandel. ”Tiden hos mina farföräldrar var det ljusaste minnet från min barndom”, sade Margit Friberg ofta. Senare i livet ärvde hon farbrodern Gerhard Hasselbaums lilla stuga i Gåsesten. Här hämtade Margit mycken kraft och författarglädje under många år. Här hörde hon hemma.
Men det var i Västervik, där Margit bodde med sin familj, som hon beslutade att skriva en bok. Debutboken, som var färdig år 1942, fick titeln ”Mitt liv är en våg”. Recensionerna var mycket positiva, att Margit Friberg fick pris i Folket i Bilds erkända romantävling.
Romanen skildrar tre öländska bonde- och sjömansfamiljer åren 1877–1908. Margit Friberg rosades för sin insiktsfullhet, sitt harmoniska språk och för en genomlysande känslighet av ölänningen.
År 1944 kom Margits andra bok, ”Rosenkind”, som byggde på flera dramatiska familjehändelser med öländsk anknytning. Handlingen utspelades på 1300-talet. Därefter blev det ett längre uppehåll innan Margit 1959 publicerade ”Vandrar-Mari”, en skildring av Ölands vedermödor efter att den förhatliga djurgårdsinrättningen upphört 1801.
År 1962 kom så ”Klockaregården”, som berättar om den dominanta och kraftfulla bondkvinnan Betsy. Utan tvekan ett fängslande kvinnoöde.
Margit skrev sammanlagt tio romaner där kvinnan står i centrum i samtliga. Bakgrunden är havet och jorden. ”Jag är uppfödd vid sjön, jag fick sjön i blodet” sade hon ibland. Därför fick hennes författarskap ett tema med tyngdpunkten i de gamla sjömansböndernas liv och särskilt deras hustrurs. Hon låter sina öländska landsmän utgöra karaktärerna i romaner om historiska händelser och vardagliga levnadsöden i fiskelägena utmed södra Ölands kuster.
År 1966 kom ”Den tid mörkret står”, år 1970 ”nu seglar Adonia”, 1975 ”Skog har öron, mark har ögon”, 1980 ”Ett hem på jorden”, 1986 ”Hertiginnan av Guds nåde” och 1991 ”På Kalmar slott satt Anna Bielke”.
Margit Friberg var mer än bara en romanförfattare. Hon var också forskare. Åratal ägnade hon åt att forska kring fakta i romanerna och detta resulterade också i två faktaböcker om Öland och ölänningar, År 1991 ”Söder på Öland” och 1993 hennes sista verk ”Speglingar”.
Margit Friberg fick under sin produktiva tid flera författarpris, av vilka kan nämnas Landsbygdens författarstipendium, Landsbygdens författarstipendium, Landstigets kulturstipendium och Författarfondens stipendium.
Margit Friberg gick ur tiden år 1997.
