Han var Kalmars tidningskung i 43 år

Men inte nog med det, han var starkt engagerad i stans styre och under lång tid ansågs han vara den näst mäktigaste Kalmarbon efter ledaren för Jeanssondynastin. Oftast sågs han som identisk med Kalmar. Med tiden kom han också att framstå som en av Sveriges mest kända tidningsmän.

Hjalmar Petersons far Anders hade 1865 tagit över Barometern efter grundaren Jon Engström. Tio år senare och efter faderns bortgång stod Hjalmar som egen herre för tidning och tryckeri. En av hans första åtgärder var att ändra tidningens namn från Nya Barometern i Kalmar till Kalmartidningen Barometern. Som personlighet och tidningschef har Hjalmar Peterson blivit en legend i Barometerns historia.

Han föddes 1852 och med barndomshemmet i samma byggnad som tryckeri och redaktion i hörnan Södra Långgatan-Västra Sjögatan blev han från barnsben hemmastadd i trycksvärtans och saxens värld. Han hade tidigt, har det sagts, vunnit övning i journalistik genom att springa och hämta pilsner och cigarretter åt medarbetarna på pappans redaktion. Redaktionssekreterare Gunnar Björk beskriver Hjalmar Peterson 1912 då han fyllde 60 år som en glad, vänsäll och varmt patriarkalisk man. Han var med i det av stans ordens- och samhällsliv som räknades.

Hemmet i Kalmar och hans sommarhus vid Nybro Brunn var centraler för det glada och kvicka Kalmar. De första åren som chef lät han företagets affärer flyta samman med privata och det var inte så ovanligt i gammaldags ägares vardag. Det rätt kostsamma hushållet, hans viner och cigarrer, familjens skräddarräkningar, konsert- och teaterbesök, privata resor och annat radas upp samtidigt med de anställdas löner, inköp av tidningspapper, färger och stilar.

Redaktionellt och tekniskt hade tidningen en period av stark utveckling. År 1882 köpte han grannfastigheten Västra Sjögatan 21 för att klara framtida lokalbehov. Tidigt installerade han gasmotorer för drift av maskinpress. Vid sidan av den fanns en digel- och handpress. All sättning gjordes fortfarande för hand. Men från 1906 och några år framåt skaffade han fyra sättmaskiner samt en rotationspress. Den industriella driften hade därmed tagit steget in i Barometerns officin. Den maskinella upprustningen och förstärkning på redaktionen medförde att Barometern från 1912 började utkomma varje vardag. Tidningen hade 1916 en upplaga på 16 500 exemplar.

Hjalmar Peterson kan med rätta sägas ha lagt en stabil grund till det som i dag är ett modernt tidningshus med ingång mot Stortorget från Västra Sjögatan. Stans alla tidningar, Barometern, Östra Småland, Kalmar Läns Tidning och Kalmarposten samsas där om utrymmet och garanterar säker information, debatt och demokrati.

Annonserna var i början av 1900-talet, liksom nu, en viktig inkomstkälla. Intressanta annonser från den tiden var de versifierade. Ett smakprov är Södis julvisa från 1913. Södis var Axel Söderström med affär vid Kaggensgatan 35.

”Hör på go vänner, jag vill nu berätta

att när ni gör julköp så tänken på detta:

var bästa och billigaste varorna är?

Jo, det är i Södis lantmannaaffär!

Där finns såpa och tvål och stänger,

småfeta harar på väggen där hänger,

grönsaker, soda, mjöl, stomatol,

benfri anjovis, fläsk, lazarol.”

Nästa gång tänker jag försöka skriva om de rika i Bastionen som förr var kvarter för de fattiga.