CG:s lista efter jätteraset mot LHC: ”Handlingsförlamat rakt i genom – även från tränarhåll”

Vi börjar med elefanten i rummet. Raset. För det här var ett ras, per definition. Att tappa 3–0 till 4–6 inför fulla hemmaläktare betyder inte bara tre tappade poäng, nödvändigtvis. Det lär knappast stärka ett redan svagt självförtroende.

Frågan är hur IKO reagerar på det här?

Smålandsderbyt i Vida Arena blir onekligen intressant.

Känslan när Linköping reducerade till 4–3 var solklar: det kommer komma fler LHC-mål. IK Oskarshamn var som paralyserat. Spelarna åkte och gömde sig, ingen (utom Viktor Lodin, som vill ha den hela tiden och aldrig släppa den i från sig) ville ha pucken och ängsligheten formligen lyste om laget. Mjukglasspsyke är ett slitet slentrianuttryck, men jag kommer inte på något bättre.

I det läget måste det falla på tränarna att förändra situationen. Jag fattar att det inte är enkelt, men jag hade hellre sett Martin Filander brinna av på bänken eller knäcka en taktiktavla. Han hade kunnat klä av sig naken på bänken och sjungit ”Fångad av en stormvind” i struket ciss. Bara något hade hänt, spelar inte så stor roll vad.

Nu kändes det rakt i genom handlingsförlamat – även från tränarhåll.

Innan det rasade hade IKO mängder av lägen att göra fler mål. Logan Hutsko gör mycket bra, men han kan inte göra mål. Nu brände han friläge. Johan Johnsson lyckades med konststycket att missa öppet mål. Lukas Pilö sköt i ribban.

Med det sagt. Efter 3–0 var Linköping det bättre laget resten av matchen.

Det går knackigt på isen, men publiken ställer upp. Mot Linköping var det lapp på lucka – 3 275 personer – för fjärde matchen i rad.

IKO är sist. Fyra poäng till säker mark. Börjar tåget tuffa så smått på perrongen?

...satt på pressläktaren. I början såg han allmänt imponerad ut. Han tog bilder på intro och klackarna och var allmänt imponerad av stämningen när IKO skickade in mål. Efter matchen satt han hålögd och stirrade rakt ut.

Han har ett jobb att göra.