Forskare: "Det värsta är att inte bli trodd”
Forskarna Jesper Andreasson och Torun Elsrud arbetar just nu med ett projekt som studerar familjer, unga och ensamstående i asylprocessen.
– Vi har ett 15-tal familjer som vi följer ganska nära och lika många som har kommit själva hit, säger Jesper Andreasson.
Forskarna gör intervjuer och följer med på möten med myndigheter.
– Intervjuerna kan handla om tiden innan flykten och mötet med asylsystemet. Och vi kan till exempel följa med och träffa mentorer i skolan, prata i bilen på väg till migrationsdomstolen eller i köket när vi lagar mat ihop, säger Jesper Andreasson.
Projektet är långt ifrån klart, men redan nu går det att se att många av de intervjuade har traumatiska erfarenheter av asylprocessen. Bland det värsta är upplevelsen att inte bli trodd, berättar Torun Elsrud.
– Att veta att man talar sanning men ändå mötas av misstroende från handläggare och svenska politiker är psykiskt och socialt nedbrytande. Det är då man tappar hoppet, säger Torun Elsrud.
Här saknas innehåll
Forskningsprojektet
Forskarna: Torun Elsrud: Docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Linnéuniversitetet.
Jesper Andreasson: Docent och lektor i idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Projektet: Etnografisk studie av hoppets sociala betydelse för asylsökandes etablering i Sverige. Forskarna studerar asylsökande personers erfarenheter av väntan i det svenska asylmottagningssystemet. De samarbetar med ytterligare en forskare på LNU och två forskare vid Malmö universitet.
Tidsplan: 1 juli 2018–30 juni 2022.
När någon söker asyl ligger bevisbördan hos den sökande. Flyktingen måste kunna bevisa att han eller hon riskerar förföljelse, våld, tortyr eller döden i sitt hemland.
Många av de som forskarna intervjuat har utsatts just för våld och övergrepp, enligt Torun Elsrud. Men att bevisa det är svårt – ärren räcker inte som bevis, och ytterst få har papper som kan styrka våldet.
– Det är inte så lätt för en 16-åring att beskriva en halshuggning som hen har bevittnat i detalj. När hen efter fjärde intervjun ger upp och säger ”jag vet inte, jag orkar inte” – då används det citatet för att motivera ett avslag, säger Torun Elsrud.
Kvinnor som uppger att de har utsatts för våldtäkt har minimal chans att bli trodda, eftersom det saknas dokumentation, hävdar hon.
– De vi har träffat har fått avslag. De har dessutom hänvisats till de manliga nätverk av släktingar i hemlandet som de flydde ifrån, säger Torun Elsrud.
Hur vet ni att det ni får höra stämmer? Kan det inte vara så att ni har fel och att Migrationsverkets bedömningar är rätt?
– Till skillnad från Migrationsverkets handläggare så kommer vi nära människor. Vi träffar dem ofta och får höra dem berätta ur flera olika perspektiv. Vi lyssnar på dem utan den misstänksamhet som syns så tydligt i Migrationsverkets utredningar och som hörs i samhällsdebatten, säger Torun Elsrud.
De två forskarna hänvisar bland annat till Migrationsverkets egen genomgång av 400 asylbeslut från 2016. Där konstaterades att bara hälften av dem ansågs vara utredda på det sätt de borde ha varit.
– Vi läser protokoll från intervjuer och analyserar vad som utelämnas och vad som används i beslutet för att motivera avslag. Vi jämför Migrationsverkets argument i besluten med innehållet i dokument från FN, Lifos och andra organisationer som Migrationsverket ska ta hänsyn till, säger Jesper Andreasson.
Båda två tycker att Sveriges hantering av flyktingarnas situation är cynisk och kontraproduktiv.
– Det finns en enorm kraft i många av de som har kommit hit, trots allt de går igenom. De bara väntar på att få vara en del av Sverige, säger Torun Elsrud.
