Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: ”IK Oskarshamn har hanterat situationen värdigast av alla”
Det har varit direkt motbjudande att se horder av ishockeykopplade egocentriker födas, frodas och högljutt dra fram på sociala medier och i tidningsspalter de senaste dagarna.
Alla har bara haft sin egen glupska käft och agenda för ögonen.
”Vi ska ha en friplats!”.
”Självklart måste vi spela i SHL!”.
”Ge hit, ge hit, ge hit!”.
Att supportrar svingar på Twitter må vara hänt, det är lite deras uppgift. Jag känner den största sympati med sympatisörer till lagen som nu inte ens får chansen.
Däremot har många ishockeyledare visat upp sitt fulaste tryne de senaste dagarna.
– Det enda rimliga är att vi och Björklöven flyttas upp i SHL. Det måste bli så, sa Modos vd Johan Widebro.
”Måste bli”...
– Om vi inte får chansen att gå upp till SHL vore det helt orimligt. Vi är ju de klart bästa lagen i Hockeyallsvenskan, sa Björklövens vd Anders Blomberg.
”Orimligt”...
Kent ”Nubben” Norberg i Timrå har dundrat på sitt håll: ”Vad är det som säger att Leksand och Oskarshamn ens ska få vara kvar i SHL?”.
Från SHL-håll har Leksands sportchef Thomas Johansson i hårda ordalag krävt avblåst säsong – för spelarnas säkerhet. Men det är inte otänkbart att han även haft Leksands bästa för ögonen, då han vetat att hans lag sannolikt gynnas av det.
Självklart förstår jag att det svider när man gjort satsningar och succésäsonger och nu inte ens får chansen att spela sig upp.
Det står så otroligt mycket på spel. Inte minst pengar.
Kanske hade IKO-företrädare haft samma oanständiga approach om motsvarande skett för ett år sedan. Om det mitt under kvaleuforin mot AIK och Timrå kommit ett besked som ställt allt på ända.
Men den oempatiska plundringsmentaliteten som rått har vare sig varit värdig eller klädsam.
På söndagen fattade Svenska Ishockeyförbundet beslutet att ställa in resten av säsongen och att blåsa av alla kval. Samma lag i SHL, allsvenskan och division 1 nästa säsong.
När beskedet kom fortsatte det.
”Fy fan”, var Björklövensportchefen Per Kenttäs enda ord när Expressen ringde.
Modos sportchef Fredrik Glader var inte det minsta glad.
– Du måste skoja med mig. Jag hittar inte ord.
Att det nu landade i att inte flytta några lag varken ner eller upp är så klart inte rättvist. Rättvist hade varit att spela kvalet. Att låta lagen göra upp på isen.
Nu gick inte det.
Tillståndet för moder jord är beyond extraordinärt. Det finns liksom inga paragrafer för hur man agerar när det blir pandemi, när folk dör, när länder bommar igen, när samhället mer eller mindre kollapsar på global nivå.
Svenska Ishockeyförbundet var nödgat att ta ett geschwint beslut.
Populistförslaget att flytta upp Björklöven och Modo ”för att de gjort bra säsonger” och spela SHL med 16 lag lanserades lite varstans.
Jag tror aldrig det var aktuellt.
Dels för att det var godtyckligt och baserat på magkänsla. Dels för att konsekvenserna följt med över – minst – hela nästa säsong.
Att inte röra serierna medför en övergående storm med epicentrum i Umeå och Örnsköldsvik. Men det innebär också betydligt mindre framtida brydsamheter.
Om coronastormen blåst över i september så står vi inför en helt vanlig hockeysäsong, i stället för en röra med fördelning av C More-pengar, 60 omgångar och provisoriskt kvalsystem för att återställa SHL till normalläge.
Svenska Ishockeyförbundet fattade inte ett rättvist, men väl ett rationellt beslut som med lite helikopterperspektiv är svårt att ha invändningar mot.
Med allt detta sagt. Mitt i all turbulens och känslostyrdhet har IK Oskarshamn agerat föredömligt värdigt.
När andra föreningar, ledare och klubbföreträdare svingat mer eller mindre vilt i egoismens namn har IKO hållit tand för tunga, förhållit sig neutrala, sagt och gjort rätt saker.
Redan kvällen före beslutet valde IKO – som enda förening – att låta sina fem nordamerikanska importer resa hem med motiveringen: ”De är oroliga för vad som händer i deras hemländer. Vi anser att vi inte kan sätta stopp för dem. Ibland gäller det att se bortom resultaten. Vi i Oskarshamn följer hjärtat och även de är människor och är beredda att ta konsekvenserna av det”.
Klubbchefen Martin Åkerberg har skött all kommunikation och uttalat sig både å klubbens och SHL:s vägnar.
Han har inte krävt eller insinuerat något. Rakt i genom sagt rätt saker.
Att människors hälsa och rikets säkerhet är det viktigaste, att han har full respekt för de andra klubbarnas reaktioner, att han vill spela kvalet, att det är otroligt tråkigt för svensk ishockey, att det inte finns några vinnare.
På den sista punkten har han dock fel.
IK Oskarshamn är den stora vinnaren.
De kom sist i SHL, men får spela kvar i SHL utan motprestation.
En SHL-plats förändrar – inte minst tack vare massor av C More-miljoner – en förening i grundvalarna. I stället för att riskera att åka ner i det allsvenska fattighuset får de nu en gratischans att bygga upp föreningen under en andra SHL-säsong.
Det går inte att säga att IK Oskarshamn är värda chansen och platsen – men de har agerat värdigast av alla.