Lyckliga ni på Karlssons äng
Hur än hus, bostäder, miljö och annat kommer att utformas så vill jag säga, lyckliga ni som får bo där längs Norra vägen i den svaga sluttningen ned mot Brunnslättsvägen. Men det var nära att Kalmarborna gick miste om Karlssons äng för tiotalet år sedan. Det var när kinesiska företaget Fanerdun härjade som mest i Snurrom och lurade skjortan av stan. Då var det bestämt att ängen skulle heta Thehuset och rymma hus åt kineser. Men av det och affärskomplexet bidde det inte ens en tumme. Jo, för resten trevliga ljuspelare i rondellen i Snurrom.
Ängen har fått sitt namn efter storbonden, politikern och hemvärnskaptenen Karl Karlsson som bodde vid den väg som drar fram strax söder om och som också bär hans namn. Men det är inte bara det nutidshistoriskt välklingande namnet som lockar. Speciellt tomtmarken i söder längs ekskogen som skiljer området mot Norrlidsvägen drar extra intresse trots att den får stans hittills högsta kvadratmeterpris.
En annan familj, Bremer, som i början av 1600-talet kom till Kalmar från Tyskland har fått ge namn åt välkända Bremerlyckan med de första stora husen söder om järnvägen. Man kan kanske säga att det är Kalmars motsvarighet till Stockholms Östermalm. Ändelsen lyckan finns i flera namn på mindre områden i stan. Det har att göra med att lyckor var jordområden som välbärgade borgare hade utanför Kvarnholmen och där de odlade grönsaker och annat. En av familjemedlemmarna var David Bremer och omnämns på 1700-talet som konstnär. Han lär ha gjort några av porträtten i Domkyrkan. Bremerlyckan började bebyggas 1902.
Norrgårdsgärdet är nära nog lika välkänt som Bremerlyckan. Det är ett stadsdelsnamn som finns också i många andra städer. I Kalmars fall kommer benämningen av det stora lantbruk kallat Norra gården som en gång fanns vid stans utfart ungefär vid dagens Norrgård i hörnan Norra vägen-Erik Dahlbergs väg. Norrgårdsgärdet byggdes upp under 1930- och 1940-talen. Det var det första stora moderna hyreshusområdet för folk som inte längre rymdes i eller inte längre ville bo kvar i usla kåkar på delar av Kvarnholmen och Malmen.
Nästa förort med flerfamiljshus var Tegelviken. Det namnet kommer av att platsen ligger längst in i Stensöfjärden och var länge utskeppningsplats för tegel. Bruken låg i Hagbygärde respektive dagens Hansacity-område.
Närmast öster om Tegelviken finns villaområdet Johannesborg. Det har fått namn efter en större egendom med mangårdsbyggnad vid Åbrandtsgatan och Bondegatan.
Falkenberg lite längre öster ut tros ha fått namn efter en Hans Falkenberg som bodde i området på 1400-talet. Namnet finns i ett kungligt brev 1538 undertecknat av Gustav Vasa.
Sandås förklaras med sandåsen som fanns och finns där. År 1586 nämns Sandåslyckan och 200 år senare Sandåstorpet.
Ängö kan nog också sägas ha fått namn efter naturen. Ön var äng- och betesmark och i stort sett obebodd så sent som i mitten av 1700-talet.
Tullslätten var den plats där landtull togs upp. Men slätten har historiskt från och till också kallats Kämpabacken och Oxbacken.
Betesmarker och torp tillhörande Skälby kungsgård har gett namn åt många bostadsområden, exempelvis Djurängen, Oxhagen, Brändtorpet och Funkabo.
Varför Berga heter Berga är obekant. Däremot vet man att Berga by fanns för flera hundra år sedan.
Lättare är det med Norrliden som kommer av ett torp, att soldaten Vimpel har gett namn åt stadsdel och att Snurrom kommer av att vägen där har gjort en nära nog u-sväng.
Slutligen Kattrumpan och Kvastastan, två namn och begrepp som alla vet vad det är men inte varför.