Annons

Okända regionstyren är ett demokratiskt problem

Inte ens hälften av väljarna vet vilka partier som styr över regionerna. Inte ens kommuner och regioner ger rätt information om vilken skatt löntagarna betalar.
Ledare • Publicerad onsdag 06:00
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Vilka partier bildar majoritet i Region Kalmar län?

Vem styr? Majoriteten av väljarna i landet vet inte vilka partier som styr i den egna regionen.
Vem styr? Majoriteten av väljarna i landet vet inte vilka partier som styr i den egna regionen.Foto: Linus Gunnarsson

När Novus ställde frågan över riket inför förra valet visade det sig att mindre än hälften av väljarna visste vilka partier som styrde i den egna regionen.

Annons

På Region Kalmar läns webbplats står heller ingen information att finna om vilken färg den politiska majoriteten innehar.

”På Region Kalmar läns webbplats står heller ingen information att finna om vilken färg den politiska majoriteten innehar.”

Det är ett uppenbart demokratiskt problem. Hur sker ansvarsutkrävande av sittande majoriteter om väljarna inte känner till vilka partier som ingår i dem? Det regionala huvudmannaskapet brukar just motiveras med demokratiska argument. Närhet till väljare och medborgare och möjlighet till lokal anpassning är motiven för dagens system med 21 sjukvårdshuvudmän. Håller argumentet om inte ens hälften av väljarna vet vilka som styr?

Nationalekonomerna Åsa Hansson och Teresa Simon-Almendal uppmärksammar denna problematik i en artikel på DN debatt och visar att ungefär hälften av medborgarna heller inte känner till vilken aktör som svarar för sjukvården i Sverige.

Att medborgarna har så låg kännedom om både skatter och den offentliga finansieringen av välfärden är ett demokratiskt problem slår de fast.

Väljare tror också att skatten på arbetsinkomster är cirka 31 procent skriver de, medan få känner till att arbetsgivaren betalar sociala avgifter på 31 procent av lönesumman och att höginkomsttagare betalar statlig skatt.

Här kunde nationalekonomerna vara ännu tydligare eftersom den information som sprids om skattesystemet är närmast vilseledande . På Kalmar kommuns webbplats står siffror från 2018 att finna där det hävdas att man på en hundralapp betalar genomsnitt 33,18 kronor i skatt

En person som tjänar 31 000 kronor i lön betalar emellertid en faktisk inkomstskatt på 21 procent eftersom jobbskatteavdraget reducerar den kommunala inkomstskatten. Syftet med den låga beskattningen av låg och medelinkomsttagare är att stimulera arbete. När skatternas storlek är okänd uppnås rimligen inte de politiska målen att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.

Så skapas ett komplext system som uppfattas som godtyckligt och orättvist. Det är ett tungt argument för en större skattereform som blir lättare att förstå för medborgarna.

Däremot har en stor förändring skett med åren. Skatterna har steg för steg pressats ned utan någon sådan reform som nationalekonomerna efterlyser.

Och hur var det med majoriteten i Region Kalmar län? Vilka partier styr regionen?

Svar: För den som svävat i ovisshet kan vi berätta att majoriteten består av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons