Mycket väl godkänt för nya betygssystemet
En av få konstanter i skoldebatten är missnöjet med betygssystemet. Förr fanns uppfattningen om att femmorna kunde ta slut, och i dag leder betygsinflation och den skarpa F-gränsen godtyckliga betyg.
Det finns minst sagt ett behov att renovera betygssystemet. Slutsatserna i regeringens betygsutredning, som läckt till tidningen Vi lärare (17/9), är därför glädjande läsning.
Utredaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, skräder inte på orden när han beskriver situationen. ”Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande.”
Många är säkert förvånade över varför en nationalekonom, och inte till exempel en pedagogikforskare, fick leda utredningen. Men om det är något ekonomer begriper är det hur människor påverkas av olika incitamentsstrukturer, som betygen i all väsentlighet är. Henrekson har en lång erfarenhet av skolfrågor, och har dessutom varit en ihärdig kritiker av marknadsskolan.
Under de första tio åren med dagens målstyrda betyg steg andelen elever med högsta möjliga meritpoäng på gymnasiet från en på 3 300 elever till en på 130. Till stor del drivs den utvecklingen av mindre nogräknade friskolor som använder glädjebetyg som konkurrensmedel. Resultatet har blivit att flitiga elever, ofta på kommunala skolor med normal betygssättning, gått miste om en plats på drömutbildningen eftersom barnen med glädjebetyg går före i kön.
Det nya betygssystemet som kommer läggas fram med utredningen i februari nästa år har flera fördelar. En tiogradig skala ersätter A-F-betygen och den skarpa F-gränsen tas bort. Dessutom kommer elevernas betyg att kalibreras mot skolans genomsnittliga resultat på de nationella proven. Elevernas slutbetyg blir sedan en sammanvägning av terminernas prestationer och betyget på de nationella proven, som ska centralrättas och skrivas digitalt. Det får också effekten att det inte lönar sig att skolka från nationella proven, eftersom varje extra poäng räknas till slutbetyget.
”Att elever inte stängs ute från gymnasieskolan är kanske utredningens främsta fördel.”
Att elever inte stängs ute från gymnasieskolan är kanske utredningens främsta fördel. Det finns förvisso ett viktigt signalvärde i att barn lär sig att misslyckas om de blir underkända på ett prov eller en kurs. Men konsekvenserna har blivit för stora. Det faller på sin egen orimlighet att de som vill bli svetsare och bagare i dag måste ha fullgoda kunskaper i svenska, engelska och matematik.
I Kalmar län är 15 procent av eleverna inte behöriga till gymnasiet, vilket är i linje med resten av landet. Värre är det i Emmaboda och Högsby. Där är motsvarande andel 30 respektive 32 procent som inte tar sig vidare från grundskolan.
Om utredningens föreslagna betygssystem blir verklighet kommer fler av de barnen kunna skapa sig en bättre framtid.
Elias Nilsson
Praktikant på ledarredaktionen
