Judiskt liv ska vara möjligt även i Kalmar län
Just nu upplever Sverige en ”antisemitisk storm” enligt Christer Mattsson – forskare och föreståndare för vid Segerstedtinstitutet i Göteborg – aktuell som redaktör för boken ”Antisemitism: historiska, kulturella och pedagogiska perspektiv”.
Gamla tiders antisemitism uppträder i nya skrudar, och dyker upp i både högerextrema och vänsterextrema kretsar. Efter Hamas terrormassaker för snart ett år sedan, och det efterföljande kriget, har antalet antisemitiska hatbrott skjutit i höjden – även i Sverige.
Den borgerliga regeringen har aviserat att den inom ramen för 2025 års budget kommer stärka stödet för den judiska närvaron i Sverige. En nödvändig satsning som knappt kunde komma mer lägligt. Ytterligare tio miljoner per år öronmärks för judiska organisationers säkerhetsåtgärder. Lika mycket läggs på arbetet mot antisemitism, och under 2025 tillförs också sju miljoner till Forum för levande historia.
Men judiskt liv är så mycket mer än risken att drabbas av antisemitism. När regeringens utredare Maria Arnholm, landshövding i Kronobergs län, presenterade betänkandet ”Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige” tidigare i år lades vikt vid just denna poäng. Det judiska livet som sådant i all dess mångskiftande rikedom – religion, språk, utbildning och kultur –behöver värnas. Att stöda den judiska närvaron i Sverige kan alltså inte bara handla om skydd mot hat och hot.
Det är glädjande att även detta märks av i regeringens satsningar. Man utökar medlen till den judiska folkhögskolan Paideia, grundad 2019, och beräknar också att ungefär tio miljoner per år till 2034 läggs på en långsiktigt strategi för judiskt liv i Sverige.
”Det judiska livet i all dess mångskiftande rikedom behöver värnas.”
Det är för all del inga astronomiska summor sett till budgeten som helhet, men dess betydelse för en minoritetsgrupps små sammanhang ska inte underskattas.
Kalmars dokumenterade judiska historia börjar 1861 när en viss Josef Simon Levin bosätter sig i staden. Drygt två årtionden senare levde fler än hundra judar i Kalmar, och hade tillgång till både koshermat och religiös undervisning. På 1880-talet bildas församling, först i Kalmar och sedan även i Oskarshamn.
Det fanns en tid då judiskt liv blomstrade i flera svenska städer. Det är nu i hög grad en del av historien. Idag koncentreras den judiska närvaron alltmer i storstäderna.
Att hålla fanan högt i mindre städer, eller på landsbygden, blir svårt när man samtidigt utsätts för antisemitismen. Vem vågar visa sin judiska identitet i Nybro om man, som ledarredaktionens medarbetare Naomi Abramowicz häromåret, då utsätts för påhopp? Vilka föräldrar våga uppfostra sina barn i en sådan miljö?
En dag kanske det judiska livet åter kan blomstra i Kalmar och Oskarshamn. Men det kommer kräva arbete.
