Fotboll är viktigare än så
I går kväll spelade värdnationen Tyskland traditionsenligt öppningsmatch i fotbolls-EM mot Skottland, som i fotbollssammanhang varit ett eget land sedan mycket länge. Klart är att en global publik kommer att följa denna och kommande matcher.
Intresset är stort även i Sverige trots att det ”vi” som är landslaget inte lyckades kvalificera ”oss” till slutspelet. Intresset är så stort för såväl landslagsturneringar och klubblag.
Aldrig tidigare tycks ett annat klassiskt fotbollscitat varit sant ”Fotboll är inte på liv och död. Det är betydligt viktigare än så”. Myntat av fotbollstränaren Bill Shankly.
Det fanns en tid när svensk fotboll såg ut att sjunka tillbaka till en angelägenhet för några få. Nu är det tvärtom, problemet är inte för stora och dyra arenor utan att många klubbar slår i taket publikmässigt.
Fotboll är uppenbarligen en sport som inte bara lockar till eget deltagande utan fungerar både som tv-underhållning och arenasport. De fullsatta arenorna i Sverige beror inte bara på den sportsliga kvaliteten – den har funnits tidigare – utan på den läktarkultur och det mervärde det har att hoppas, jubla, deppa, heja tillsamman med andra. När fler kommer på matcher blir det roligare för alla och man får en positiv spiral som bygger för framtiden.
Det finns något renhjärtat i supporterengagemanget. Man skapar en gemensam kärlek till ett fotbollslaget, hittar ”fiender” i andra lag och lever med i känslorna.
Tifot som fenomen skapades i Italien och har nu spritt sig till Sverige och även till småklubbar långt mer i seriesystemet. Därmed finns det plats för ideellt arbete även för dem med sämre bollsinne. Allt oftast i ett genuint gräsrotsarbete okontrollerat ävenb av klubbstyrelser och förbundspampar.
Det finns förstås enstaka problemområden. Om tifot kom från Italien så importerades en våldsammare supporterkultur från England med slagsmål mellan små grupperingar i supportervärlden. Dessa problem har minskat åtskilligt, men finns till viss del kvar.
Motsatt väg är den kommersialiserade delen av fotbollen, som lever på supporterengagemanget. Med fyllda läktare drar klubbarna in mer pengar. TV-rättigheter går för fantasibelopp. En hel del fördelas till (de bästa) spelarna med höga löner och stora övergångsbelopp antingen till spelaren eller hemklubben. Fotboll är big business.
Samtidigt finns det krav på offentligt engagemang inte minst för byggandet av arenor. I Sverige är det av storklubbarna bara Malmö FF som äger sin arena, och själva bygget krävde Malmö stads inblandning. Så är det på många ställen: Till och med i USA är det offentliga medel som bygger mycket av idrottsarenorna.
Samhälleligt betyder det mycket för en stad att ha ett framgångsrikt idrottslag, kanske också för ett land om dess idrottare och idrottslag vinner framgångar. Inte minst beror detta på att det är sunt inte bara att träna kroppen utan även att träna gemenskap på fotbollsläktaren, eller till och med i TV-soffan.
