Thomas Hermansson: Första maj för de redan frälsta
Första maj är som bekant arbetarrörelsens högtidsdag. Det närmaste man kommer en politisk sådan i det annars religiöst präglade året. Sådana tendenser att ersätta det religiösa med politik är i modern arbetarrörelse mer nedtonat, men rituella aspekter finns kvar. När Socialdemokraterna tågar från Jenny Nyströms gränd till Larmtorget är det ett slags procession, med röda fanor och plakat med politiska budskap i stället för kors och ikoner, och en blåsorkester som spelar internationalen i stället för allsång av gamla psalmer.
Inte för att det är något fel med ceremoniella inslag i livet. Riter binder samman människor, pompa och ståt markerar det man håller kärt. Det är väl också ur det perspektivet man får se de förslag som ibland, lite väl spexigt, dyker upp både i en del moderata kretsar och bland sverigedemokrater på att ”avskaffa” första maj som helgdag. Ett slags identitetspolitik. De kopplar samman dagen med arbetarrörelsen, och vill därför markera mot den. Ungefär som när ateister triggas av religiösa högtider.
Men det är historielöst. Första maj – Valborgsmässodagen – har länge varit en festdag, sedan långt innan arbetarrörelsen började ta datumet i anspråk. En tradition att värna.
På sitt sätt kan man väl säga att Socialdemokraterna värnade en av sina egna traditioner denna första maj. Som vanligt blir retoriken ofta hetsigare när partiet befinner sig i opposition.
Så kallade till exempel en av talarna, LO:s Björn Petersson, regeringen för en ”marionettregering”. Begreppet används vanligen för att beteckna regimer som lyder under utländsk makt. Har arbetarrörelsen en så konspirationsteoretisk syn på Sveriges regering? Nytillträdda ordföranden för SSU Kalmar stad Mathilda Bernat anklagade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) för att ljuga folket upp i ansiktet, en allvarlig anklagelse.
”Socialdemokraternas omsvängning i Natofrågan är halvhjärtad.”
Huvudtalaren Lena Hallengren beskrev första maj som en dag då arbetarrörelsen är samlad och enad, och att dess anhängare då går man ur huse. Men hur den emotionella enigheten ska omsättas i politisk samverkan med Vänsterpartiet är en nöt som återstår att knäcka. Det kan diskuteras om första maj är ett bevis på arbetarrörelsens livskraft eller motsatsen. De är på många håll en skugga av sitt forna jag.
I Kalmar gick 286 personer i tåget – Lyrans musikkår och drillgrupp medräknat – vilket är ungefär samma som förra året och faktiskt något fler än 2022. Men inte direkt något som visar att ”högern har misslyckats” som kommunstyrelsens ordförande Johan Persson (S) tolkade det. Vad nu ens det betyder. Av Moderaternas 240 vallöften 2022 är till dags dato drygt 70 procent antingen genomförda eller påbörjade.
Hallengren talade en del om vikten av att bygga ett gott samhälle för att motverka extremismen. Men när det kom till att fördöma de politiska aktivister som förstör det demokratiska samtalet nämndes bara högerextremister; som vanligt fördömdes inte med ett ord andra politiska krafter.
Trots att hon nämnde säkerhetsläget och kriget i Ukraina så berördes inte med en stavelse betydelsen av Nato och Sveriges anslutning. Men Socialdemokraternas omsvängning i Natofrågan är halvhjärtad. Det kunde beskådas i Kalmar där det i tåget fanns skyltar med Nato-kritik som ”nej till kärnvapen i Sverige” och ”stoppa DCA”.
Att det snart är EU-val märktes. Det påpekades att ”Sverige behöver EU”. Det är en annat budskap än den Brexit-klingande retoriken ”ta tillbaka kontrollen” som arbetarrörelsen hade förra EU-valet. Men om det framgick att EU behövs för att stöda Ukraina, driva den gröna omställningen och motverka brottsligheten så var det mindre tydligt hur man vill uppnå allt detta.
Intrycken av första maj-tågen är ofta att de främst är till för att peppa de redan frälsta. Det märktes i Kalmar.
