Fler skolor borde göra som Stagg
På ett sätt är politiken som korvar. Man vill inte veta hur någon av dem blir till. Men för att en demokrati ska fungera måste tillräckligt många förstå hur politiska förslag går från ax till limpa.
Ofta börjar den resan i partiernas ungdomsförbund. På många sätt är det en lekstuga. Man lär sig vässa sina argument och köpslå med andra för att få igenom sina motioner och nomineringar. Dessutom skapas, precis som i andra sammanhang, relationer och vänskaper för livet.
Dock fjärmas unga allt mer från politiken.
I våras larmade ordförandena för flera ungdomsförbund att de inte fick träffa eleverna inför valet till Europaparlamentet. Resultatet blir att unga hänvisas till att leta information om politik på sociala medier, vars algoritmer ofta går extrema rörelser eller fientliga makters ärenden.
”Stagneliusskolan i Kalmar utmärker sig här positivt.”
Stagneliusskolan i Kalmar utmärker sig här positivt. I ett samtal med Barometerns ledarredaktion sade rektor Michael Grenstadius att skolan tillåter ungdomsförbund, förutsatt att de bokar en tid och att moderpartiet sitter i riksdagen. På många andra ställen i landet är situationen desto sämre.
Inte sällan är det ängslighet från lärarkåren och skolledningen som stänger ute ungdomsförbunden. Särskilt sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har aktivistiska lärare ämnat att ”skydda” sina elever från enligt dem misshagliga åsikter. Men det är inte lärarnas roll. Enligt lag ska skolorna fostra eleverna demokratiskt – och då kan ungdomsförbunden inte mötas av stängda dörrar.
Farhågan att eleverna ska ta skada av åsikter är i sig skadlig. Gymnasisterna kan rösta, och ju mer de kan om partierna, desto mer informerade val kan de göra. Skoldebatter med representanter från höger till vänster gör så att ingen står oemotsagd. Tvärtom kan det vara ett kul och fartfyllt inslag i en annars grå skoldag.
För det går inte att tillgodogöra sig de demokratiska reflexerna fullt ut i skolan. Samhällskunskap och skolval i all ära. Eleverna får skriva prov om att lagar stiftas av riksdagen, att landet styrs av regeringen och att domstolar dömer. Men hur partierna som styr vårat land fungerar på insidan går obemärkt förbi.
Och ungdomar blir mindre intresserade av politik – trots att fler upplever att utvecklingen i världen går åt fel håll. I årets upplaga av ungdomsbarometern uppger drygt sex av tio unga att de har ett svagt intresse för politik. Samtidigt tycker var fjärde ungdom att samhällsutvecklingen går baklänges.
Normalt sett hade en orolig omvärld och våra stora samhällsproblem föranlett ett politiskt engagemang. Men den mekanismen verkar vara satt ur spel. I stället för att driva igenom motioner i lokalföreningen, väljer unga den bekväma vägen att dela inlägg på sociala medier om Gaza och Ukraina.
Men klick hjälper föga när världen står i brand. Det är då ungdomar behöver exponeras för den verkliga politiken. Och det görs bäst genom att träffa, och kanske gå med i, ett ungdomsförbund.
