Exitskatten bör göra sorti

”De rika kan bidra mer”, uttryckte statsminister Stefan Löfven (S) häromdagen. Som ett led vill regeringen införa en exitskatt. Personer som för ut tillgångar till utlandet som om de säljs innebär en vinst på över 100 000 kronor ska beskattas. Syftet är att försvåra för skatteplanering, men problemen med exitskatten är flera.

Dels gör den det svårare att locka hit företagare från andra länder, och dels hindrar den svenska småföretagare som vill expandera sin verksamhet utomlands. Om bolaget på något sätt avyttras blir beskattningen närmast ett lotteri. För familjeföretagen är det en ödesfråga som kan vara direkt avgörande för om de kan driva vidare sin verksamhet eller inte. Den försvårar också generationsskiften och blir i praktiken en ny arvsskatt om barnen är bosatta i utlandet. Hennes & Mauritz styrelseordförande Stefan Persson avstyrker promemorian å det bestämdaste och skriver: ”Min förhoppning är att mina barn, och deras barn när den tiden kommer, inte bara ska förvalta dessa verksamheter efter min bortgång, utan även utveckla verksamheterna internationellt och inom Sverige” och ”Exitskatten medför en kraftig inlåsningseffekt då samtliga arvingar måste stanna inom Sveriges gränser.”

Merparten av remissinstanserna har riktat mycket stark kritik. Bara två av 83 instanser ger grönt ljus utan förslag på ändringar. 70 stycken avstyrker förslaget. Skatten beskrivs som svårtillämplig och oförutsebar. Den hotar svensk konkurrenskraft och saknar en acceptabel konsekvensanalys. Uppsala universitet menar att bristerna är så stora att regeringen måste tillsätta en helt ny utredning och börja om från början. Därmed anser de inte att det finns behov att analysera förslaget närmare utan ger endast exempel på problemområden. Med andra ord tycker de att förslaget är så pass bristfälligt att det inte ens förtjänar nämndens tid. Även finansminister Magdalena Andersson (S) har distanserat sig från förslaget och sagt att konsekvenserna för näringslivet måste utredas ordentligt innan regeringen kan ta ställning.

Att förslaget är undermåligt beror inte enbart på att grundidén kommer från en vänsterstyrd regering, utan också på vilka de har låtit hålla i pennan.

Det är inte Skatteverket som ska utforma förslag på nya skatter, vilket både Kammarrätten i Göteborg och förvaltningsrätten i Jönköping framhåller i sina remissvar. Det ska regeringen göra genom finansdepartementet och sedvanligt statligt utredningsförfarande. Skattelagar ska beslutas av riksdagen och tillämpas av Skatteverket, som också ska utöva tillsyn så att lagen fungerar. Den myndighet som har i uppgift att utreda och besluta i skatteärenden ska inte utreda den lagstiftning som den sedan själv ska tillämpa. Då undergrävs lagstiftningsprocessen och rättssäkerheten urholkas.

Det finns flera exempel på hårt kritiserade lagförslag där Skatteverket stått för en stor del av utredningsarbetet. Lagen om ränteavdragsbegränsningar för lån inom koncerner och intressegemenskaper går enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte att tillämpa. Förslaget om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige har mött stort motstånd, och förslaget på att företag ska registrera närvaro i personalliggare kritiseras bland annat för att ha ett flertal metodologiska brister.

Skatteverkets raison d‘être är att driva in skatt. Följaktligen är det olämpligt att finansministern låter myndigheten utforma lagförslag.

Fyra av fem jobb skapas i småföretag. Sveriges välfärd bygger på ett gott företagsklimat där det är lätt att starta och driva företag. Ogenomtänkta skatteförslag skapar osäkerhet och kan få stora konsekvenser för svensk konkurrenskraft. Det är regeringens ansvar att se till vad som gynnar landet i stort. Den uppgiften får inte lämnas över till Skatteverket.