Åtta timmar i veckan gör ingen till samhällsvetare
Så har terminen för landets studenter vid högskolor och universitet åter dragit igång.
Förväntansfulla studenter strömmar till Kalmar och Växjö, Uppsala och Lund för inskrivning och de första föreläsningarna.
De första veckornas studentliv präglas ofta av olika typer av insparksaktiviteter. Det sätter färg och ger extra liv på gator och torg. Att de obligatoriska momenten och de lärarledda timmarna är få bidrar till att studenterna ofta får en mjukstart.
Att ligga vid ett universitet är vad gäller i synnerhet utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap lika med självständiga studier av kurslitteratur, i hemmet eller kanske tillsammans med vänner på bibliotek. Men andelen självstudier i relation till andelen lärarledd undervisning ökar emellertid vid svenska lärosäten. Medan expansionen av den högre utbildningen lyfts fram och antalet ”platser” understryks har samtidigt anslaget per student minskat kraftigt. Expansionen har således delvis finansierats med att antalet timmar med lärarledd undervisning blivit färre. Mindre kvalitet betalar mer av kvantitet.
Tidningen Akavia Aspekt påminner om att svenska studenter sannolikt får minst undervisningstid i hela Europa. Medelvärdet i Sverige är 11 timmar i veckan, medan det i Europa är 16 timmar.
Då hör det till bilden att studenter i humaniora, samhällsvetenskap och juridik får betydligt färre timmar. En tidigare undersökning från Universitetskanslerämbetet (UKA) visar på låga åtta timmar i veckan i snitt.
”Gissningsvis kortas föreläsningarna ner. Seminarierna där studenter får tillfälle att med lärare diskutera kurslitteraturen blir färre eller dras in.”
Gissningsvis kortas föreläsningarna ner. Seminarierna där studenter får tillfälle att med lärare diskutera kurslitteraturen blir färre eller dras in.
Med tanke på att många av dagens studenter dessutom har lägre kunskapsnivåer - trots glädjebetyg – finns det – betonar flera lärare i tidningen – ett behov av betydligt mer av lärarledd undervisning.
Med mindre tid för akademisk diskussion blir det också viktigare för studenterna att plugga för att klara nästa tenta än att studera för att förstå. Det blir utbildning istället för den bildning vi förknippar med universitetsmiljön.
Antalet platser har blivit något av ett nyckeltal för lärosätena. Expansion ett mål. Men varför inte också redovisa antalet undervisningstimmar i kursplaner och i den utbildningskataloger som vänder sig till potentiella studenter? Undervisningstid är ett nyckeltal värt namnet.
Studenterna är värda detta. Kunskapssökandet förutsätter något mer än studier i ensamhet. Både studentliv och akademisk liv sker tillsammans med andra. med studenter och lärare. På pufaftnar. Och på seminarier.