Stefan Eklund: Upptäck två gömda pärlor i svensk samtidslitteratur
I marginalen av den breda litterära offentligheten finns det guldkorn att upptäcka. Böcker som får ingen eller endast lite uppmärksamhet. Jag sitter med två sådana framför mig; Peter Törnqvists ”Med sitt tysta dån och sus” (Morän förlag) och Lotta Lotass ”Rubicon/Issos/Troja” (Ekphrasis förlag).
Peter Törnqvist och Lotta Lotass är två egensinniga författare med viss berömmelse bakom sig. Peter Törnqvist, uppvuxen i Fritsla, Augustprisnominerades 2010 för romanen ”Kioskvridning 140 grader”. Lotta Lotass fick Borås Tidnings första debutantpris 2001, Augustprisnominerades tre gånger under det tidiga 2000-talet och var under några år ledamot av Svenska Akademien.
Nuförtiden verkar båda i skymundan, ger ut sin litteratur på eget eller något litet förlag. Jag lyckades inte hitta aktuella bilder på dem, de ni ser är här är 19 respektive 14 år gamla gamla.
Men – ingen av dem är på något sätt mindre intressant nu än under sin ”storhetstid”.
Peter Törnqvists ”Med sitt tysta dån och sus” är till formatet minimal, som en Pixibok för vuxna, illustrerad med några fotografier, bland annat från Kinnarumma. Boken är en lärd betraktelse över ”den älskvärda busken brakved och dess gäst citronfjärilen”. För en naturanalfabet som mig är det en fascinerande skildring av en växt och fjäril som jag nog har lagt märke till någon gång men aldrig tänkt vidare på. Brakvedens bär är giftiga, vet jag nu, men användes, berättar Törnqvist, ända in på 70-talet som medicinalväxt, ”flitigt nyttjad mot förstoppning”. Efter att ha läst Peter Törnqvists text är jag dock inte speciellt sugen på att testa den effekten.
Peter Törnqvist är en språkbegåvad författare; exakt i ordvalen, rolig, poetisk. Det syns också i ”Med sitt tysta dån och sus”, som inte bara är allmänbildande utan också en litterär upplevelse.
”De tre texterna bär alla Lotta Lotass signum; den svindlande poetiska färden över ett existentiellt tomrum, det vackra sjungande språket och, som alltid, en varm trösterik tillit till tillvarons mysterium och det hopp som det rymmer”
Lotta Lotass nya bok är tre diktsviter samlade i en volym, utgiven av göteborgsförlaget Ekphrasis, som gör en kulturgärning genom att regelbundet ge ut Lotta Lotass texter, i små upplagor, alltid asketiskt vackert formgivna.
De tre sviterna har antika teman. ”Stränderna längs Rubicon” rör sig kring floden i norra Italien med samma namn, berömd för att Julius Caesar korsade den 49 f Kr och därmed startade ett inbördeskrig. ”Slätterna vid Issos” utgår från ett berömt slag vid en sjöstad i nuvarande Turkiet med samma namn, där Alexander den store segrade över den persiske kungen Dareios 333 f Kr ”Landskapen kring Troja” har tidigare givits ut av Lotass själv i en närmast försynt häftad upplaga. Jag skrev om den i april förra året, diktsviten utgår från Iliaden, Homeros versepos från cirka 700 före Kristus, som handlar om det trojanska kriget och två av den grekiska mytologins hjältar, Akilles och Aias.
Texterna bär alla Lotta Lotass signum; den svindlande poetiska färden över ett existentiellt tomrum, det vackra sjungande språket och, som alltid, en varm trösterik tillit till tillvarons mysterium och det hopp som det rymmer, som i ”Slätterna vid Issos”:
Allt som varit slutet öppnas.
Allt som varit dunkelt dagas.
Allt som varit fjättrat lovges
Allt som varit stumnat talar.
