Gyllenhammar lämnade djupa spår i Kalmar
Många såg programmen Sveriges mest beundrade man, om nu 81-årige Pehr G Gyllenhammar, som visades i påskas. En hel del av dem hade säkert jobbat på Kalmarverken, och mycket handlade om denna nya vision för modern biltillverkning.
– Det var faktiskt inte bara min idé, utan hela upplägget var mitt, sade Gyllenhammar och beskrev skillnaden mot det enformiga arbetet vid löpande bandet på Torslandaverken i Göteborg.
– Det var därför som Volvo Kalmarverken var en stjärnformad fabrik, där varje arbetslag hade sitt område, sade Gyllenhammar nöjt.
Etableringen i Kalmar kom till som ett svar på nedläggningen av statliga Kalmar Verkstads AB, KVAB. Beskedet kom 1971 och samtidigt meddelade Gyllenhammar att Volvo skulle bygga en ny fabrik I Kalmar.
En av de första som fick jobb var nu 78-årige Göran Karlsson. Han arbetade som anställare och personalassistent på kollektivsidan, och såg naturligtvis intervjun med gamle chefen Gyllenhammar.
– Ja, det är klart, säger han när Barometern träffar honom en solig men iskall dag ute vid gamla Volvofabriken.
Göran Karlsson värvades från arbetsförmedlingen, började arbeta på Volvo redan 1973 och stannade till avvecklingen 1994.
– Där till höger var mina tre fönster, säger han och pekar mot ingången där det numera står Electra med gröna bokstäver.
Kalmarverken var Gyllenhammars skötebarn. Var han ofta här?
– Nej, det var inte så ofta. Vi var oftare i Göteborg än att han var här, säger Göran Karlsson.
Var arbetet så bra som Gyllenhammar minns det?
– Jo, det var det på ett sätt. Jobbet här var något helt nytt och annorlunda, där arbetslagen skötte sig själva och hade egna ingångar. Men det var både med- och motgångar, och stor personalomsättning.
– Industrijobb var inte så populärt på den tiden heller. Men lönen var bra.
– Men efteråt har många sagt: "Gud, vilken bra arbetsplats det var, egentligen."
Gyllenhammars idé var alltså att satsa på självständiga arbetslag. Varje lag bestod av 15-20 personer, med egna utrymmen och ingång.
Fabrikens produktionsresultat var mycket goda, år efter år.
– Många sa att det inte går att bygga bilar så här, men vi bevisade att det gör det. Och vi hade koncernens högsta kvalitet, säger Göran Karlsson stolt.
Men det hjälpte inte. 1994, 20 år efter starten, kom beskedet om nedläggning, både i Kalmar och i Uddevalla. Lågkonjunktur och förluster gjorde att kapaciteten på Torslanda räckte till.
I Kristina Hedbergs tv-intervju vill PG Gyllenhammar först inte kännas vid att han själv var med om nedläggningsbeslutet, som togs 1992. När hon visar honom ett klipp säger han:
– Egentligen gillade jag inte det, men det var nödvändigt.
Och i en intervju i Barometern 2014, i samband med framträdandet på Bokens afton, sade han att det inte var ett klokt beslut att lägga ner:
– Nej, jag tycker inte det. Men det blev väl för jobbigt att driva den. Har man inte övertygelsen om att det är rätt så är det enklast att lägga ner", sade han då.
Hur kändes beskedet?
– Det var deprimerande, och överraskande. Vi trodde att en av fabrikerna skulle få vara kvar, säger Göran Karlsson, som själv arbetade med avvecklingen de sista åren.
Han ordnade till exempel truckutbildning för 100-150 personer, medan alla över 57 år fick gå med 75 procent av lönen fram till pension.
– Jag missade det med 18 månader, säger Göran Karlsson som i stället köpte ut sin tjänstebil och blev taxichaufför.
Men Göran Karlsson tvekar inte.
– Jobbet på Kalmarverken var det bästa i mitt liv.
"Många sa att det inte går att bygga bilar så här, men vi bevisade att det gör det. Och vi hade koncernens högsta kvalitet."
Göran Karlsson
anställd vid Volvo Kalmarverken
Volvo Kalmarverken
Start: 4 juni 1974.
Antal anställda: Från början 500, som mest drygt 1 200 personer.
Antal bilar som tillverkades: 482 739.
Platschefer: Karl-Erik Nilsson, Karl-Agne Larsson, Leif Karlberg, Jan Thuresson.
Omsättning: Över fyra miljarder kronor per år.
Slut: 2 juni 1994.