Annons

Gyllenhammar: ”Kalmarverken var en mönsterfabrik”

Under drygt 20 år stod han på toppen av ett dynamiskt och världsledande svenskt näringsliv. Världens modernaste bilfabrik uppförde han i Kalmar. Pehr G Gyllenhammar anser att den aldrig borde ha lagts ner.
Pehr G Gyllenhammar
Kalmar • Publicerad 12 november 2014
För mer än 40 år sedan tog Pehr G Gyllenhammar initiativ till en monteringsfabrik för bilar i Kalmar som skulle revolutionera tillverkningsprocessen. Den lades ner 1994 – men enligt Volvos förre koncernchef var beslutet felaktigt. Foto: Paul Madej
För mer än 40 år sedan tog Pehr G Gyllenhammar initiativ till en monteringsfabrik för bilar i Kalmar som skulle revolutionera tillverkningsprocessen. Den lades ner 1994 – men enligt Volvos förre koncernchef var beslutet felaktigt. Foto: Paul Madej

Den 79-årige företagsnestorn tar emot i en hotellfoajé i Kalmar. Han är punktlig och tar ett robust grepp om kardan när vi träffas. Pehr G Gyllenhammar må vara en gammal man, men inuti honom brinner ännu en eld av engagemang.

– Jag blir ofta arg, säger han. Bland annat blev jag arg när jag i dag landade i Kalmar i vi körde förbi den gamla Volvofabriken. Det har blivit något slags köpcentrum där. Det är väldigt dystert för mig som gammal industrialist.

Annons

I den nysläppta boken ”Oberoende är stark” svingar han frisk mot sin tidigare arbetsgivare – men också mot ett näringsliv som blir allt mer ansiktslöst och profilfattigt.

– I hela mitt liv har samhällsfrågorna varit centrala för mig. Dagens chefer är för fega, de allra flesta smyger undan utan att ta ansvar eller erkänna sina misstag. Min misstagslista är lång – men jag har alltid erkänt mina fel, säger han.

Över 20 år i ledningen för Volvo gav P-G Gyllenhammar både berömmelse, beundran och kritik. Flera gånger valdes han till Sveriges mest beundrade person; ändå drevs han närmast i landsflykt efter sin avgång 1993.

– Jag flyttade till London för att jag var trött på Sverige, berättar han.

Sedan 1,5 år är han tillbaka i Stockholm, och han känner nu han att han fått ett visst erkännande.

– Jag söker ingen upprättelse men om folk vill erkänna mig som en stor industriman så är det rättvist. Det är precis det jag är, säger han med ett leende på läpparna.

I år är det prick 20 år sedan Volvo Kalmarverken lades ner. Pehr G Gyllenhammar pratar länge och passionerat om den anläggning som han själv tog initiativ till och som på sin tid revolutionerade bilvärlden.

– Vi var extremt tydliga med hur vi ville utforma arbetet. Vi var övertygade om att det var framtidens produktionslina. I den bästa av världar ville vi att montörerna skulle sätta ihop hela bilen, förklarar Gyllenhammar.

Självaste Henry Ford, då ordförande för den amerikanska biljätten, var djupt imponerad över Kalmarfabriken. Men han mötte motstånd i hemlandet och berättade för P-G Gyllenhammar när de möttes: ”Jag kan inte tillverka på det sättet, Pehr. Jag skulle göra mig omöjlig i USA.”

Hur innovativa var ni med Kalmarfabriken?

Annons

– Väldigt innovativa. Kalmarfabriken var en mönsterfabrik. Men det krävdes att vi utbildade folk från början eftersom vi inte hade den kompetensen sedan tidigare.

P-G Gyllenhammar menar att Kalmarverken mycket väl hade kunnat fungera även i dag, men att produktionssättet krävde mycket av de anställda.

Var det ett klokt beslut att stänga fabriken i Kalmar?

– Nej, jag tycker inte det. Men det blev väl för jobbigt att driva den. Har man inte övertygelsen om att det är rätt så är det enklast att lägga ner. Det var ju också vad som hände i Uddevalla som hade samma produktionsteknik.

P-G Gyllenhammar har, efter avgången, bara satt sin fot på Volvos huvudkontor i Torslanda två gånger. Han är starkt kritisk till Volvo Personvagnars utveckling – både försäljningen till Ford 1999 och dess nuvarande kinesiska ägare Geely.

– Ford hade ingen ambition med Volvo. Hade fusionen med Renault gått igenom hade Volvo haft aktiemajoritet i ett av världens största bilföretag och även på lastvagnssidan hade de varit dominerande, berättar han.

Lika övertygad är han att den havererade Norgeaffären i slutet på 1970-talet hade gjort både Sverige och Volvo extremt välmående. Volvo skulle byta aktier mot norska oljefält och flytta en del av företaget västerut. Med facit i hand hade det varit en guldgruva för Volvo.

– Avtalet var nästan i hamn men Volvos styrelse sa nej. I Sverige skäms vi för detta medan man pratar om det i Norge. I dagsvärde hade avtalet varit värt 700-800 miljarder kronor. Det är mycket pengar, säger han.

Pehr G Gyllenhammar har alltid haft ett starkt samhällsintresse men intresset för politiken har avtagit. Även här anser han att debatten har slätats ut och att det lilla neutrala Sverige alltför ofta springer och gömmer sig bakom FN och EU i viktiga frågor.

Två organisationer som 79-åringen för övrigt anser borde läggas ner.

Annons

– FN kan skrotas och börja om igen. Med samma ideal men med mindre byråkrati. När det gäller EU måste svenska politiker börja ta det på allvar. Man skickar inte sina bästa namn till Europas viktigaste parlament. Sådant gör mig också arg.

P-G Gyllenhammar drivs fortfarande av ett stort samhällsengagemang trots att han fyller 80 år nästa år.
P-G Gyllenhammar drivs fortfarande av ett stort samhällsengagemang trots att han fyller 80 år nästa år.

Jag söker ingen upprättelse men om folk vill erkänna mig som en stor industriman så är det rättvist. Det är precis det jag är.

Tidigare koncernchef och styrelseordförande för Volvo

Volvo Kalmarverken

Fabriken invigdes 4 juni 1974 som en ersättningsindustri för nedläggningen av Kalmar Verkstad efter tillverkningen av postbilen Tjorven mellan 1969-71.

Arkitekterna Gerhard Goehle och Owe Svärd skapade en unik fabriksmiljö med stort ljusinsläpp och tillverkningen uppdelad i arbetslag kring självgående arbetsplattformar.

Investeringen från Volvo var 110 miljoner kronor.

Vid öppningen fick 500 personer jobb på anläggningen, som mest (slutet på 1980-talet) jobbade där 1200 personer sedan Volvo investerat 180 miljoner och lagt tillverkningen av premium-modellerna 760 och 960 där.

Kalmarverken omsatte som mest kring fyra miljarder kronor per år.

1992 beslutades att fabriken skulle stängas. Som skäl angavs Volvos ekonomiska problem på andra anläggningar. 4 juni 1994, på dagen 20 år efter invigningen, rullade bil nummer 482 739 av bandet – det blev den sista.

Kalmarfabriken hann med fyra platschefer under sina 20 år; Karl-Erik Nilsson (1972-75), Karl-Agne Larsson (1975-85), Leif Karlberg (1985-88), Jan Thuresson (1988-95).

Pehr G Gyllenhammar

Ålder: 79.

Familj: Gift med kanadensiskan Lee Welton Croll sedan 2013, fyra barn.

Bor: Stockholm.

Karriär: Tog Juris kandidatexamen i Lund 1959. Började arbeta på advokatfirma i New York 1960 innan han 1961 började på Försäkrings Amphion i Göteborg. 1965 tog han steget över till Skandia där han på fem år avancerade till vd-posten. 1970 rekryterades han till Volvo som vd där han stannade fram till 1993, sedan 1983 som koncernchef och styrelseordförande. Han avgick efter den spruckna fusionen med Renault. Sedan dess har han haft ett flertal styrelseuppdrag – bland annat som rådgivare och vice styrelseordförande i Rotschild Europe. P-G Gyllenhammar är en av det svenska näringslivets starkaste personligheter genom tiderna.

Aktuell: Har släppt sina memoarer ”Oberoende är stark”.

Jörgen StrömSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons