Skärpning av elnätsregleringen nödvändig
Samtalet kom häromdagen från en medlem. Och det är långt ifrån det första. Det finns en utbredd upprördhet över de höga elnätskostnaderna. Under det senaste decenniet har elnätspriserna i Sverige ökat dubbelt så mycket som den allmänna prisutvecklingen och betydligt mer än i våra närliggande grannländer.
Och det kommer att bli mycket värre. Elnäten utgörs av lokala monopol, och för att monopolen inte ska kunna höja priserna hur mycket som helst finns en reglering. Men den är för svag. Energimarknadsinspektionen (Ei), som reglerar denna marknad, aviserade nyligen att elnätsmonopolen får höja priserna med över 40 procent fram till 2027.
40 procent!
Detta är helt absurt. Regeringen måste agera.
Elnätsbolagen säger alltid samma sak när de försvarar de kraftiga höjningarna. De hänvisar till att ”klimatomställningen kräver enorma investeringar” Jovisst. Men enligt Energimarknadsinspektionen hade en prisökning på drygt 1 procent under den förra regleringsperioden varit tillräcklig för att täcka dessa kostnader. Istället höjde elnätsmonopolen priserna med 2,5 till 3,5 gånger så mycket.
Istället går en stor del till utdelningar till ägarna. För Vattenfalls del handlar det om 4 miljarder i utdelning till staten.
En utdelning som man kan se som en extra statlig skatt för alla som har oturen att ha Vattenfall som elnätsleverantör.
E.ON å sin sida skickar varje år miljarder till sitt moderbolag i Tyskland.
”Det finns gott om internationella exempel på regleringar som varit lyckade och som Sverige borde ta lärdom av.”Håkan Larsson, samhällspolitisk chef, Villaägarnas riksförbund
Samtalen visar att människor nu har fått nog. Och beslutet från Ei, som ger monopolen möjlighet att höja priserna med ytterligare 40 procent de kommande tre åren, visar med all tydlighet att elnätsregleringen måste skärpas.
Och det finns gott om internationella exempel på regleringar som varit lyckade och som Sverige borde ta lärdom av.
Många länder avreglerade och omreglerade sina elmarknader under 1990-talet. Bland de mer lyckade exemplen är Storbritannien, som använder sig av klassisk prisreglering där elnätspriset inte får öka i snabbare takt än inflationen.
Det innebär att elnätsbolagen har press på sig att över tid öka produktiviteten, vilket de inte har i Sverige.
I Sverige är regleringen svag, vilket gör att elnätsbolagen inte behöver anstränga sig för att hålla priserna nere. Detta bekräftar även den reglerande myndigheten. Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, uttalade i Aftonbladet att de anser att ”nuvarande lagstiftning och beräkningsmetod gör att maxtaket blir för högt. Det gör att företagen kan ta ut högre elnätsavgifter av sina kunder än vad som är rimligt. Så ska det inte vara.”
Villaägarna håller med om denna analys.
Trots att regeringspartierna var väldigt aktiva före valet när det gällde priset på el, har inte mycket hänt efter valet.
Ansvarig minister Ebba Busch (KD) har visserligen sagt att ”vi kan inte ha oskäliga prisökningar i elnäten”. Men nu gäller det att gå från ord till handling. Ebba Busch måste agera och skärpa elnätsregleringen.
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef, Villaägarnas riksförbund
