Fördela arvsvinsten till de med lägst pension

En av orsakerna till äldrefattigdomen, bland framför allt kvinnor, beror på ett ojämställt arbetsliv med deltids- och visstidsanställningar, dålig arbetsmiljö och att de arbetar i låglöneyrken. Äldrefattigdomen riskerar att bestå för lång tid framöver. Därför är frågan om framtidens pensionssystem en viktig politisk fråga. Ingen pensionär ska ha en pension under fattigdomsgränsen.

Det finns flera saker som kan göras, en som är möjlig här och nu är att ändra hur arvsvinsten fördelas. Det är ett förslag som PRO och SKPF har lyft, ihop med andra pensionärsorganisationer, och som förtjänar politisk uppmärksamhet.

Sammanfattningsvis handlar det om att de pengar som efterlämnas i allmänna pensionssystemet när någon dör, bör fördelas annorlunda. I dag tillfaller de alla pensionssparare som finns i samma årskull som den avlidna, oavsett om de i årskullen är miljonärer eller har nästan inga pengar alls.

Vi menar att dessa pengar istället bör fördelas till pensionärerna som har lägst pension.

Okunskapen om pensionssystemet och arvsvinsten gör dessvärre att en del inte förstår förslaget och slår det ifrån sig. Här ger vi därför en kort bakgrund:

Pensionsbehållningar för personer som avlidit utgör det som kallas för arvsvinster i pensionssystemet. Enligt dagens regler fördelas arvsvinsterna bland kvarlevande i samma ålder som de avlidna.

# För personer som avlidit det år de fyller 60 år eller senare tilldelas arvsvinsten de kvarlevande i samma årskull, som inte tagit ut ålderspension, genom att deras pensionsbehållning räknas upp med en arvsvinstfaktor som baseras på livslängdstatistik för befolkningen.

# När det gäller arvsvinster efter personer som avlidit innan det år de hunnit fylla 60 år ska de avlidnas faktiska pensionsbehållning fördelas till de kvarlevande i samma åldersgrupp. Fördelningen av arvsvinster görs då som ett procentuellt påslag på pensionsbehållningen med hjälp av arvsvinstfaktorn.

Från och med det år en årskull fyller 60 år fördelas i stället de arvsvinster som beräknas uppkomma. Den arvsvinstfaktor man då använder beräknas med utgångspunkt från Statistiska centralbyråns statistik över dödligheten i landet.

Fördelningen av arvsvinster är inte självklar. De som tillhör en årskull som har något högre dödlighet än en annan årskull gynnas ur pensionssynpunkt med nuvarande beräkningssätt.

Enligt vår uppfattning skulle dessa arvsvinster kunna användas för att omfördela medel på ett annat sätt inom pensionssystemet. Vi anser att arvsvinsterna istället bör användas för att förbättra för dem som har de lägsta pensionerna och som har det allra tuffast.

Sättet att beräkna arvsvinsternas storlek behöver inte förändras. Däremot bör fördelningsnyckeln som ska användas förändras på ett sådant sätt att pensionsnivåerna höjs för personer med låga pensioner.

En sådan omfördelning skulle varken påverka pensionssystemets utformning eller stabilitet. Det handlar enbart om att pengar som blir kvar i pensionssystemet vid dödsfall, ska fördelas till dem med lägst pensioner.

Totalt handlar det om cirka 16 miljarder kronor per år som skulle kunna riktas till de med lägst pensioner. Det rör sig alltså om en liten, kostnadsneutral förändring inom en av pensionssystemets komponenter, som kan ge en viktig effekt för pensionärerna med lägst pension.

Vi hoppas att fler ska förstå betydelsen av detta och verka för en förändring. På vårens S-distriktskongress finns chans för ombuden att göra det genom att bifalla Oskarshamnsmotionen om detta.

Även om pensionssystemet är komplicerat behöver vi inte göra det svårare än vad det är. Detta är fullt genomförbart utan större åthävor.

Laila Naraghi (S), riksdagsledamot Kalmar län

Bengt Kronblad, styrelseledamot PRO:s riksstyrelse

Ingemar Tovesson, ordförande PRO Kalmar län

Åke Nilsson, ordförande PRO Oskarshamn

Siv Eriksson, ordförande SKPF Kalmar län

Birgit Åberg, ordförande SKPF avd, 48 Kalmar