”Det är dags att sluta urholka LSS”
Sedan 30 år har vi i Sverige lagstiftning som ska ge stöd till särskilt behövande, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS ska garantera stöd för att personer med omfattande behov som så långt möjligt ska kunna leva sina liv på så lika villkor som andra.
För att personer med funktionsnedsättning ska vara berättigad personlig assistans ska Försäkringskassan bedöma individens hjälpbehov. Om behoven är upp till 20 timmar per vecka kan kommunen göra bedömningen.
”Vi har de senaste åren bevittnat hur timmar minskats för personer med funktionsnedsättning, medan hjälpbehoven kvarstår. De redan begränsade möjligheterna till ett liv som på något kan medföra möjligheter att klara sig dras undan.”Liselotte Ammert, Kristdemokraterna Kalmar.
Sedan 2015 har omfattande neddragningar gjorts. Det var då den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen i sitt regleringsbrev till Försäkringskassan slog fast att kostnadsutvecklingen måste brytas och att det måste ske besparingar inom den personliga assistansen för att klara av kostnaderna för flyktingmottagandet.
Sedan dess har försämringar skett på flera plan när det gäller personlig assistans. Försäkringskassan har gjort precis det som de blev beordrade att göra. Besparingar tycks ha gått före behov för många med omfattande funktionsnedsättning och förtvivlan över en ödelagd vardag är stor hos många människor.
Vi har de senaste åren bevittnat hur timmar minskats för personer med funktionsnedsättning, medan hjälpbehoven kvarstår. De redan begränsade möjligheterna till ett liv som på något kan medföra möjligheter att klara sig dras undan.
Förutom konsekvenserna för den enskilde brukaren drabbas också familjer av besparingar. Försäkringskassan tidsätter enstaka minuter när de gör sina bedömningar av individens hjälpbehov och tar inte tillräcklig hänsyn till helhetsbehovet.
Bedömningarna bygger till exempel på hur länge brukaren tuggar sin mat, om brukaren under en kort stund kan hålla i en gaffel, och hur lång tid ett toalettbesök tar. Hänsyn tas inte till att dagar kan vara olika och att vi människor har varierande dagsform. Bedömningarna avser också om det är tillåtet att göra vissa ärenden och aktiviteter eller inte.
Det är inte rimligt att schablonmässigt bedöma alla individer på samma sätt, utan att ta hänsyn till individuella förutsättningar och behov. Individens samlade hjälpbehov måste ligga till grund för bedömning. Problemet idag drabbar särskilt de som har omfattande funktionsnedsättning.
Behöver den enskilde ha hjälp med allt i sin vardag kan bedömningen inte utgå från enstaka hjälpinsatser, utan då måste helheten i individens hjälpbehov beaktas.
Problemet är inte endast att bedömningarna blir felaktiga. Det finns ett djupare och principiellt hot mot en humanistisk människosyn när de allra svagaste i samhället blir slagpåse, när deras behov ifrågasätts och när deras möjlighet till överlevnad ska vara en post för besparingar. Det är hög tid att sluta urholka LSS.
Liselotte Ammert, Kristdemokraterna Kalmar
