”Är inte Pride fett onödigt?”
Att gå i prideparad handlar om att stå upp för allas lika värde och rätten att vara vem man vill utan att bli ifrågasatt, hatad eller till och med mördad. För det sker dagligen i vårt samhälle och vi kan inte blunda för det.
I Sverige idag, som kommit långt jämfört med andra länder, ser vi hur HBTQIA+ personer utsätts för hat och hot även här. Vi ser hur den psykiska ohälsan finns i större utsträckning hos transpersoner jämfört med cispersoner och vi ser alla hatkommentarer och mobbing som HBTQIA+ personer får utstå. HBTQIA+ befinner sig i ett större riskområde för suicid än heterosexuella personer. Att träffa andra människor som identifierar sig utanför cisnormen kan dock hjälpa när någon förstår de känslor man känner, för det kan minska risken för en individ att ta sitt liv.
Det blir en träffpunkt där personer kan få träffa och lära känna nya personer. Ett sätt för människor som känner sig ensamma i sin läggning att inte längre känna sig ensamma. Ett ställe där människor kan få stöd och råd. Ett ställe där människor kan våga visa vem man är och stå upp för att andra ska få vara som de är. Det nationella suicidpreventiva arbetet behöver anpassas för att möta den stora förhöjda suicidrisken hos HBTQIA+ personer.
För det andra finns det många områden där Sverige inte är jämlikt. Det kan man t.ex. se i RFSL:s mätning ”Hbtqi och trygghet” från 2024-07-29 som visar att 32 procent av svenskar känner sig helt och hållet trygga i sitt område. Motsvarande siffra för HBTQ+ personer är endast 18,6procent. Idag har Nationellt centrum för kvinnofrid uppdrag att öka kunskapen om våld mot HBTQIA+ personer. Detta anser vi bör utvidgas till att utreda och utveckla omhändertagande av våldsutsatta men även finnas en stödlinje för våldsutsatta HBTQIA+ personer och deras anhöriga.
Vissa menar att Pridetåg är onödigt för ”varför måste de visa upp att dem är gay?” men det är redan där problemet finns, att man tycker att HBTQIA+ personer inte bör visa sig öppet och i stället gömma sig. Hur kan någonting anses vara okej, men ändå inte få finnas eller synas. Dessutom är Pride ett enkelt sätt för de flesta personer att visa sitt stöd och vara med i kampen för allas lika värde och rätten att älska vem man vill och vara den man vill. För det är det Pride handlar om, att alla ska få vara sig själva och älska vem de vill.
Sist men inte minst är blodgivning ett praktexempel på när man gör skillnad på HBTQIA+ personer och cispersoner. Homosexuella män får inte lämna blod efter sex förrän man genomgått en karenstid på 6 månader. För heterosexuella män gäller det att man inte ska ha en ny partner på 3 månader, men ingen total karens. För kvinnor gäller en väntetid på 3 månader för både samkönat och olikkönat sex för att kunna ge blod efter en ny sexuell kontakt. Men inte heller här finns någon total karens.
Det finns inga uttalade regler angående transpersoner, då blodgivningcentralerna ofta utgår från juridiskt kön. Allt blod som doneras testas för att säkerställa att blodet inte innehåller virus eller bakterier som kan överföra infektioner såsom hiv, syfilis, hepatit B och hepatit C. Antalet aktiva blodgivare minskar varje år och det råder blodbrist i Sverige. Varför då utesluta en grupp människor baserat på deras sexuella läggning?
Att leva som HBTQIA+ person är inte enkelt, många mår psykiskt dålig och känner sig ensamma. Många utsätts för hat och hot. Många vågar inte visa vilka de är. Många känner sig otrygga. Just därför behövs prideparader, för rätten att alla ska vara precis den de är!
Om du är en av personerna som fortfarande tycker att det är fett onödigt så vill vi säga Good Luck Babe, gay isn’t going anywhere. Pride är fett nödvändigt!
Distriktsstyrelsen för CUF Kalmar Län,
Hilda Helmersson
Signe Helmersson
Emmy Näfverborn
Oliver Day Jensen
